Kategoriarkiv: kost/mat

Bestulen & fritt fall

KontokortTvåtusen fyrahundra fyrtiotre kronor har stulits från mitt lönekonto vid fyra tillfällen.

Kortbedrägerierna ökar kraftigt och nu har även jag drabbats av detta.

Swedbank och polisen i Uppsala har varit förstående och att både polisanmäla detta och reklamera beloppet har gått utan problem. Nu vet jag inte om jag kommer att få tillbaka mina pengar, men jag har gjort det jag kan nu.

Många människor är helt skrupelfria. Kan inte skilja på mitt eller ditt. Tar bara och struntar sen i konsekvenserna, bara de blir nöjda och tillfredsställda. Det är lite olustigt att nu själv ha blivit drabbad, även om det i mitt fall handlade om relativt låga summor.

Helgen består av träning. Måste försöka hålla matmissbruket stången, men det är svårt just nu. LCHF har fallit och jag har tappat kontrollen. Lever just nu i fritt fall och viljan finns inte där.

Andra mörka moln försöker förstöra solen som kämpar sig fram. Min strategi har blivit att slå ifrån mig och gå vidare. Inte bra i längden, men just nu är det enda vägen framåt för mig.

Man kan tro att måendet då borde vara lågt som jag vet inte vad men faktum är att det ändå känns ok. Trots stölderna och hetsätandet. Har en ro i att det ordnar sig tillslut lik förbannat.

Trevlig helg önskar jag mina läsare!

Annonser

Filmen om socker

Såg en dokumentär på SVT-play igår som handlade om socker. Tala om att återigen få sig en tankeställare om detta söta vita!

Damon Gameau Sugar Movie
Damon Gameau visar i filmen The Sugar film vad sockret gör med våra kroppar.

Programförklaringen gjorde mig intresserad av att se filmen:
Hur mycket socker äter du egentligen? Filmaren Damon Gameau undersöker det dolda sockret i vår vardagskost genom att äta helt vanlig mat i två månader. Resultatet blir en chock – för både hjärta, hjärna och mage.

Gameau åt knappt något socker alls i vanliga fall och nu skulle han göra ett experiment att äta “vanligt” där  han skulle visa vilka mängder vi får i oss av sockret, även om vi äter “normal” kost. Han åt alltså inte åt skräpmat eller godis under detta experiment och bara tanken på hur resultatet då hade blivit skrämmer mig verkligen.

40 teskedar om dagen är ett snitt för vad människor får i sig varje dag av socker där han bor i Australien och det är säkert något liknande här i Sverige, vid en kosthållning utan skräpmat eller godis. För det första så var det väldigt svårt för honom att hålla sig till dessa teskedar varje dag eftersom en “normal” frukost kunde innehålla 20 teskedar!! Tala om socker!

Hans kropp reagerade mycket negativt på detta experiment. Han gick upp flera kilo, levern fick sämre värden och han närmade sig gränsen för diabetes. Allt på väldigt kort tid. För att han alltså åt som en “vanlig” människa gör. Skrämmande var det att se.

Hans normala kost påminde en del om LCHF, så nu blev jag stärkt att steppa upp min egen kosthållning en aning. Inte så att jag har spårat ur nämnvärt, utan jag slarvar lite med vissa saker. Detta med naturgodis t ex som innehåller väldigt mycket godis, trots att det ser så nyttigt ut. Många chokladöverdragna nötter i olika varianter är inte bra för mig och det är nog därifrån jag har fått tillbaka mitt sötsug. Inte bra!

Han hade dock frukt i sin kosthållning, vilket jag inte har. Det var nog den stora skillnaden. Det var intressant att se att han uteslöt spannmål helt, i alla fall i de exempel som visades. Jag är helt övertygad om att spannmål och socker är de stora bovarna för våra kroppar, inte fett.

Det mest intressant med dokumentären var nämligen att han låg kvar på samma kaloriintag hela tiden, 2 300 men anledningen till att hans kropp mådde så dåligt och att han gick upp så mycket i vikt var att han fick i sig fel sorts kalorier. Det handlade alltså inte om att han fick i sig fett! Mycket intressant och det stärker min tes om att LCHF är bra för oss och att kolhydrater ska vi minska ner med så mycket det bara går.

Andra advent, LCHF-bröd & det gamla vanliga

2015-12-06 2:a Advent

Andra advent 2015. Finns inte så mycket mer att säga om det egentligen…

2015-12-06 Maja firar

Maja är med vid middagen och firar andra advent.

Det finns ju vissa som klarar av att köpa en en chokladkaka för att ha en bit till kaffet. Idag när jag var och handlade i den lokala butiken, så tänkte jag att köper jag en riktigt mörk choklad, så ska jag väl kunna klara av att finäta på det viset och bara ta en bit vid fikat.

Jo du, kyss mig.. hela kakan är svept.. det är som om jag inte kan stå emot när jag väl har sakerna hemma. Att jag aldrig lär mig…

Drack en skitspännande smoothies igår efter tips från syrrans dotter F. Blandande i avokado, frysta hallon, vaniljyoughurt, bladspenat och ingefära. Fick ju en fin blender i present när siffrorna ändrades för ett par veckor sedan.

Det är en spännande kombination som jag drar i mig nu ånyo när jag skriver dessa rader. Inbillar att den gör mig gott.

2015-12-06
LCHF-bröd a la Skaldeman

Idag så har jag bakat. Det gick bra. Ett recept från Skaldemans LCHF-kokbok som smakade riktigt gott. Jag kommer att lägga upp receptet på min blogg för er som vill testa vad det lider.

Före det bakrycket så gick jag en långpromenad där tankarna blev djupa och stegen snabba.

2015-12-06

Sorgen finns hela tiden där, den subtila och oidentifierbara. Blir nog aldrig fri, kämpar att andas så gott det går och att komma ur den där förbannade ensamheten verkar inte ligga i mitt karma.

Skräcken att det ska vara livet ut, det förlamar mig hur konstigt det än kan låta. Livet är verkligen både fina stunder men också stunder av sorg

Det är svårt att vara sårbar och skriva orden att jag är rädd. Men så är det.

Sakta neråt

Inte går det fort och inte klarade jag mitt mål att ha gått ner ett visst antal kilo till min födelsedag. Men det gör ingenting! Det känns ändå bra och jag är ändå så nöjd med att idag väga 95,2 kg. För sommaren 2014 stod vågen på 128,4 när det var som värst!

De sista fem kilona har tagit väldigt lång tid för mig att tappa. Men det går neråt trots allt, sakta men säkert. Nu när löpningen kommit igång på allvar igen, märker jag att det tar fart med hektona och att det går snabbare neråt. Bara det går ner i sakta mak så är jag glad.

Skillnaden i mitt sätt att tänka är att jag inte slår så hårt på mig själv som förr. Blir inte destruktiv när jag misslyckas, utan fortsätter och kör vidare. Att som igår äta på det sätt jag gjorde och verkligen njuta, det hade förr givit mig kraftig ångest och en backlash där jag skulle ha tappat allt och fortsätta att vara destruktiv, men idag så går jag vidare och ser varje dag som en ny chans.

Äter jag en liter glass så är det inte hela världen, om jag dagen efter kör min löprunda på 11 kilometer. Den tryggheten och förvissningen driver mig framåt och gör att jag fortsätter att gå ner i vikt.

Det har gjort att jag nu bara är 5 kg från ett av mina mål gällande vikten. Min uthållighet och att jag är snällare emot mig än tidigare ger resultat i det långa loppet. Fördelen med detta jämfört med jojo-bantningen som jag sysslat med tidigare, är att kroppen hinner att anpassa sig efter en allt mindre hydda. Det märker jag också på ett sätt som jag inte gjorde tidigare när jag gick ner 25 kg på 3 månader typ. Motion kontra långsam viktminskning är bra för mig. Sakta neråt jag gå…

Överallt händer det hela tiden saker. Försöker se skeendena positivt. Vill se det positivt. Vill hänga med ett tag till.

Fina stunder under semestern

Ellet blev tonåring, Linn kom hem och bodde hos mig ett tag och Frida hälsade på. Vi grillade ett par gånger hela familjen och sen var ju solen nådig under stora delar av semestern.

Det fanns många fina stunder under dessa fem veckor som jag hade semester. Var på Stockholm Pride både på schlagerkvällen samt gick i paraden tillsammans med Anna och Tofflan, en ny underbar familjemedlem kom och sen all denna sol!

Möbelinvestering till grabbens rum och faktiskt tre omgångar bad. Ett kärt minne var bland annat utflykten med Clabbe till Björklinge.

Prideparaden 2015
Gick i Stockholm Prides parad den 1 augusti.

Maja flyttade in
Maja aka Majsan flyttade in den 21 juni.

Ellet blev tonåring
På julis sista dag så blev Elias tonåring. 

Härlig augustisol
Många sådana här dagar blev det i år. Underbart!

Bad i Björklinge
Bad i Björklinge.

Det känns som om jag är inne i en ny fas i mitt liv nu. Stort fokus på att “reparera” och då främst det kroppsliga från år av misskötsel är nog det som jag har ägnat mig mest åt, både under semestern men även tidigare under året.

För under min semester så har jag på allvar kommit igång med att träna och sköta kroppen. Det har tagit mest tid och jag har redan blivit belönad genom att numera väga tvåsiffrigt. Detta har jag verkligen slitit för och jag tänker fortsätta slita för att få fortsätta att må så här bra som jag gör nu. Har mål som jag inte tänker vika ifrån.

Ute i det fria, Ängeby
En långpromenad gjorde att jag hamnade i Ängeby en dag.

Har nog aldrig varit ute så mycket som under den här semestern. Gått och joggat om vartannat. Det har gjort mig så gott.

Att träna regelbundet samt sköta kosten så att jag minskar istället för det jag ägnat mig tidigare åt i mitt liv, har även gjort mig mer lugn inombords. Mina tidigare känslor av ensamhet då och då har minskat när jag nu är mer aktiv.

Som det känns just nu får bloggen fortsätta att vila på obestämd tid. Har liksom inget behov av att berätta allt som händer mer än för de närmaste och då fungerar Facebook utmärkt.

Twitter använder jag dagligen för att uppdatera mig och följa mitt flöde som jag tycker täcker in det jag behöver. Kanske blir jag mest aktiv på Instagram där någon bild kanske fastnar…

Ett klipp från Stockholm Pride paraden den 1 augusti har jag lagt upp på Youtube samt  ett par klipp på familjens nyaste medlem.

Men jag hugger ingenting i sten. Vi får se hur det blir…

Redigt återfall

2015-06-20 Tarragona

Igår så hade jag hyfsat kontroll på mitt ätande. Höll mig någorlunda inom LCHF förutom gällande lite sill, lite mycket nötter och ett par chokladbitar. Men idag, då har det spruckit rejält och det är faktiskt första gången sedan jag började med denna kost i augusti förra året.

Det jag nu måste fokusera på är att inte slå på mig själv och få ångest över detta. Det är bara att ta nya tag och fortsätta. Choklad har jag ätit alldeles för mycket idag och jag har inte kunnat låta bli när det har funnits hemma. Så är det och jag kapitulerar helt inför det faktumet. Att jag helt skulle klara mitt mål, utan att någon dag “klappa igenom” det trodde jag inte heller.

Nu är det slut i alla fall. Nya tag i morgon. Påt igen och goda tankar kring fortsättningen.

Kanske är det dessa snedsteg som fått huvudet att bråka med mig? Har sprängskalle och måste ta en tablett. Det gör jag väldigt sällan, men nu står jag inte ut längre.

Midsommardagen har varit lugn förutom att jag drog ut på en liten joggingrunda tidigt i morse. Det var väldigt skönt och det var knappt en själ ute. Det går inte fort när jag älgar fram, men principen att inte stanna, den fungerar bra. Så lite vilja finns det ändå kvar i gubben även om chokladen fick mig på fall idag…