Kategoriarkiv: katter

Det dubbla i mig

181027 första snön

Första snön kom den 27 oktober.

Så var vi där igen. Första snön och temperaturer nedåt nollan. Ingenting att ens bli upprörd över eftersom det inte går att förhindra. Vore jag rik hade några månader i södra Spanien nu varit att föredra, men det är en dröm och kommer så att förbli.

1504 felix maxi

Felix och Maxi en dag i april 2015.

Den här bilden krossar mitt hjärta. Felix och Maxi, tre år innan Maxi dog. Tiden går så fort och det är väldigt svårt att fortfarande begripa att Maxi inte finns med mig längre. Hans bortgång har tagit hårt. Pratar med honom mycket och inbillar mig att han är hos mig. Ett par gånger har jag fysiskt fått känslan, men jag vet inte. Kanske är det så att jag vill så mycket att jag känner någonting som bara finns i min fantasi.

Han är så saknad.

Det finns en sådan dubbelhet i mig. Den blir tydligare när jag är på väg mot någonting nytt. Å ena sidan å andra sidan, hela tiden och ibland in i minsta detalj så det nästan blir löjligt.

Känner å ena sidan en mera grundlighet och trygghet inom mig inför allt som kommer, å andra sidan en sådan trötthet över att ens försöka. Drömmer om själen som fick mig i sådan gungning var och varannan natt. Förstår inte vad det ska vara bra för eftersom jag bara blir ledsen när jag vaknar.

En del av mig vill berätta och prata. Inspirera i bästa fall och vara så rak och ärlig som det bara går, en annan vill strunta i allt och stänga ner. Det har blivit så tydliga tankar kring detta, som om något mellanläge inte finns. Antingen eller. Ibland känner jag för att försöka ett tag till och förbättra de bitar där jag sitter fast. För det gör jag eftersom mitt missbruksbeteende fortfarande styr mig till stor del. Ibland är tröttheten total och jag får känslan av att det är kört, oavsett vad jag gör. Det gör ju inte mitt ätande bättre så att säga.

Hur kommer jag in på banan igen där jag var sommaren 2014? Två år var visserligen missbruket att motionera, men hellre det än mat. Före 2014 var det alkoholen som ”tröstade” mig, men den vägen är för alltid stängd. Det törs jag säga idag. Vet i hela mitt väsen att passerar jag den gränsen igen och ens dricker en öl, då är det kört för mig. Då kommer jag aldrig att kunna komma tillbaka igen.

Fastnar i sorg och omöjlig längtan. Något som aldrig blev. En ledsenhet som förlamar mig. Ensamhet i tankarna och när någon försöker prata med mig blir jag tyst och säger ok eller att jag inte vill prata om det. För att inte belasta och verka ömklig och patetisk. Ja, det är så jag ser på mig själv om jag blir ”svag” igen och pratar om det som jag idag istället äter mig till ett bedrägligt lugn som aldrig får nog. Drar mig undan för att undvika risken att blotta det som gör ont.

Det dubbla regerar i många. Det vet jag. Det bedrar och gör illa. Det skvallrar om att inte ta sig själv på allvar. Det är rädsla att inte duga till. Det är att göra mig liten och rädd. För ibland känner jag motsatsen på ett sätt som ger mig hopp idag. Det dubbla är starkare än tidigare, helt klart.

Att stå för den jag är fullt ut är ett livsprojekt. Den dagen jag inte behöver äta eller använda mig av ”missbruk” i någon form kanske jag dör av förvåning? Kanske är det därför jag helt enkelt inte vågar att må bättre? För att jag är rädd att det då är slut och att jag då måste gå vidare till nya utmaningar.

Jag vet att jag är oförbätterlig i vissas ögon, att jag ältar år ut och år in. Men kanske är det min enda chans att överleva? Att få göra det här på min blogg? I de små penseldragen ser man tillslut förändringarna, även om det kan uppfattas som så otroligt träligt för vissa att läsa samma saker (i olika formuleringar) år ut och år in. Men jag kan inget bättre, så är det… och ändå tar det negativa så mycket hårdare än det positiva. Är det 9 positiva och 1 negativ kan ni ju tänka er vart mina tankar fastnar. Det är också en träning i att hitta proportionerna i detta.

Ena stunden tillförsikt och kraft, andra stunden ångest och olust inför framtiden.

Annonser

Tänka en tanke fullt ut

181009 Felix

Lycka är att ha Felix vid sin sida när måendet är kasst. Dimor vände på allt och vad skönt det är att må ”normalt” igen…

181009 Hösthack

Häcken har intagit höstskrud. Visst, nu är det vackert och så men om några veckor är alla löv på backen, mörkret är en mer dominerande och kylan konstant.

181010 Höstloven

Träden vid centralstationen är så röda just nu. Bilden tog jag när jag väntade på bussen idag efter att ha kommit iväg till jobbet efter min magsjuka.

Var nästan helt ensam på min avdelning idag. De andra var på möte på annat håll i stan hela dagen, men det var ganska skönt faktiskt. Kunde gå igenom saker och ting och dessutom vila lite emellan. Att liksom kunna tänka en tanke fullt ut, hela vägen hör inte till vanligheterna, utan oftast blir det att jag hoppar fram mellan olika arbetsuppgifter.

Tar en dag i taget. Det som är så svårt att förstå är att livet är nu, inte sen. Det är nu det händer, inte sen. Det finns liksom inte tid för att bara vara, men jag försöker se det positiva. Det går ok.

Avtalshantering & Maxis minne

Avtalshantering med organisationsstruktur, avtalstyper och kategorier, behörigheter och grupper samt mallar var en del av innehåller i den tre timmar matiga utbildning i Multinets program Avtalshantering som jag var på i Stockholm idag.

180919 Utbildning

Först kändes det mesta som upprepningar och sådant som jag redan själv hade lärt mig, men efter ett tag så listade jag upp fem saker som jag ska ta upp ”hemma på jobbet”. Menyhantering, motpartsfunktionen, funktionen skanna dokument och rättighetshanteringen samt att det även går att använda som inventarieförteckningsprogram. Tänkte då direkt på våra datorer och mobiler.

Första gången på över två år som jag åker iväg på någonting liknande. Det var lagom med en förmiddag och dessutom hade jag med mig en arbetskamrat som jag väldigt snabbt blivit mycket djup och samtalande med om allt. Hon är verkligen ett bra stöd för mig och samtidigt tror jag att mitt sätt kan vara ett stöd för henne. Inte vet jag, det visar sig vad det blir, vi ska i alla fall vara backup för varandra i detta program.

Har fått några saker nu att bita i på jobbet. Dels detta program Avtalshantering, men sen också infotavlan och dess funktioner som var mer komplexa än jag föreställt mig. Nästa måndag ska jag åka och titta på 360 hos Linköpings stift, som är ett ärendehantering, arkiv- och dokumenthanteringsprogram för kansliet. Det ska jag också lära mig från grunden så att säga.

Det är spännande och roligt och jag ska göra allt för att greja detta på ett tillfredsställande sätt. Vill jobba och vill vara en ”kugge i hjulet” som gör mitt bästa och finns där och känna mig behövd.

180919 Rosor

Sorgen efter Maxi biter sig kvar och den har förändrats. Den har blivit råare eller hur jag ska uttrycka det, förlusten känns ”hårdare” nu än tidigare och det gör ont på ett annat sätt. För tre veckor sedan halverade jag min dos av antidepressivt och kanske är det resultatet att jag liksom känner mer på riktigt nu eller hur jag ska säga? Saknar honom så förbannat mycket och då speciellt på kvällarna när jag ska sova. Detta jävla slut alltså…

Fina Felix 14 år!

180815 Felix 14 01

Grattis fina Felix på din 14-årsdag!

180815 Felix 14 02

Felix älskar att ligga i solen och är han på riktigt bra humör…

180815 Felix 14 03

…så rullar han runt och åmar sig som han gjorde nu i eftermiddags.

180815 Felix 14 04

Årets födelsedag är lite annorlunda eftersom hans tvillingbror Maxi inte längre finns med oss. Han dog av njursvikt den 20 april och jag har märkt att Felix ibland jamar efter honom. Är inte 100 på att det är så, men han jamar mer nu än tidigare.

Ingenting kommer någonsin att bli sig likt efter den dagen. Men livet måste gå vidare och nu kamperar Felix ihop med Maja. De funkar bra ihop.

180815 Felix 14 05

Felix blir i eld och lågor. Vad väntar han på? Jo…

180815 Felix 14 06

….kyckling! Det är favoritmaten och självklart ska han få äta så mycket han vill på sin födelsedag.

180815 Felix 14 07

En redig portion ska det vara på födelsedagen!

180815 Felix 14 08

Den här bilden tog jag på Felix i morse. Det är inte ofta jag lyckas med att få honom att titta in i kameran som han gör på den här bilden. Så fin och underbar.

Han är fortfarande pigg (i kattår är han mellan 72-78 år) och häromveckan tog han en mus på natten som han ljudligt berättade att han hade för mig. Så jaktinstinkterna är intakta även om det går allt längre perioder mellan äventyren. Efter att Maxi lämnat oss har han blivit mer kelig och nära mig. Vi gosar varje kväll och det är väldigt fint att han finns kvar hos mig ett tag till.

Är glad för varje dag och vet att det kan förändras fort. Men än så länge hänger Felix med och må han få göra det ett tag till.

Maxi – så saknad

101107_Maxi

Maxi – jag saknar dig hela tiden. Så mycket försvann den där dagen i april. Min älskade vän, som alltid fanns där. Det gör ont i mig och jag känner sådan oerhörd saknad.

Älskade, älskade Maxi. Det är så overkligt att inte ha dig i huset. Fortfarande.

Energi av syster

180728 Syrran

Idag kom syrran på besök. Det var väldigt trevligt och hon muntrade upp mig med sina kloka ord. Hett och varmt oavsett var vi satt, men det blev baksidan trots allt.

180728 Fruktglass

Hon hade med sig glass och lite frukter. Värmen var påtaglig och luften klibbig, så det var perfekt med detta till lunch.

180728 Fullerö handel

Vi åkte till Fullerö Handel och tittade på deras utbud. Koppar med @-tecknet bland annat. Jag var ute efter lite nya fräscha blommor, men det fanns inte.

Hon kom med fin energi som jag så väl behövde. Tack kloka fina syster.

180728 Felix

Tror faktiskt att Felix saknar sin bror Maxi. Han skriker mer nu än tidigare och det är alltid när han är ensam. Maxi har nu varit död i mer än tre månader.

180728 Katterna

De lever ett stilla liv tillsammans, Felix och Maja. Idag har de varit ute en del. Temperaturen har ”bara” nått upp till 27 grader och sen har inte solen legat på så mycket idag eftersom det varit molnigt. Men att ha samma temperatur inne gör att det liksom ändå inte finns någonstans att ta vägen, förutom duschen, om man vill ha det svalt. Rör jag på mig det minsta och gör något så rinner det. Inte roligt alls.

Mitt på dagen fick vi en störtskur på 3-4 minuter. Mer blev det inte och luften lättade en aning efter detta. Enligt senaste prognoserna ska det komma regn i morgon bitti vid 4-5 tiden och sen ska det vara skurar hela dagen fram till 18. Hoppas, hoppas verkligen att det nu håller i sig och blir på det viset.