Kategoriarkiv: kärlek

Det blir bra

close up of tree against sky

Photo by Pixabay on Pexels.com

Vill krama om, säga att allt blir bra men när människor gång efter annan sviker blir det allt svårare att få bort taggen. Den tagg som förpestar och gör livet till ett stort test hela tiden. När ska det bli lugn och ro?

Barnen är mitt allt och när de mår dåligt, då påverkas jag än mer än om jag själv har några problem. När barnen sviks och blir ledsna, då vill jag bara ta bort det onda och ta över smärtan själv. Det gör ont i mig att se sveken och inte kunna göra mer än att finnas här.

Vill krama om och säga att det blir bra. Att det går över. Det är inte du som gjort något fel, utan en del förstår inte bättre. Det är ingen tröst, eftersom ageranden ibland sätter sig som äckliga tuggummin utan möjlighet till förnuftiga slutsatser.

Mitt hjärta är alltid hos mina barn. Jag kommer alltid att finnas här för dem. Vill krama om och säga att det blir bra. För det blir bra tillslut.

Annonser

Josh Groban – More of you

Till själen jag älskar.

I don’t look at you, I stare
I can’t breathe, you stole my air
But I want more of you
I want more of you
I’m not impressed, I’m amazed
I write your name on every page
I want more of you
I want more of you

No I don’t like you, I love you
I don’t want you, I need you
I need more of you
I need more of you
I don’t miss you, I crave
We’re not coincidence, we’re fate
Still I want more of you
I want more of you
You, you

It’s more than a spark, it’s raging fire
You’re my muse and I’m so inspired
I want more of you
I want more of you
I’m not just free now, I am saved
All my defenses have been betrayed
I want more of you
I want more of you

And I don’t like you, I love you
I don’t want you, I need you
I need more of you
I need more of you
I don’t miss you, I crave
We’re not coincidence, we’re fate
Still I want more of you
I want more of you

And if it’s all too much too soon
I’ll take my time
As long as I get more of you

‘Cause I don’t like you, I love you
I don’t want you, I need you
I need more of you
I need more of you

I don’t like you, I love you
I don’t want you, I need you
I need more of you
I need more of you
I don’t miss you, I crave
We’re not coincidence, we’re fate
Still I want more of you
I want more of you
You, you

Inte nu, kanske senare i ett annat liv, tack för att du väckte mig. Finns alltid här.

joshgroban bridges

Plattan ”Bridges” med Josh Groban släpptes den 21 september 2018.

Josh Groban från den nya plattan ”Bridges”.

Älskade Maxi har lämnat oss

Det är väldigt svårt att tänka sig ett liv utan Maxi. I morse när jag steg upp brast allt. Det är precis som om jag nu får tid att sörja efter den sista svåra tiden för Maxi.

Vill hylla min älskade vän, prata om och minnas denna viktiga kattsjäl och de djupa band han och jag hade de sista 10 åren. Han har varit med mig ända sedan 2007, då jag blev ensam och med familjen ända sedan 2004.

Maxi mars 2018

Maxi den 4 mars 2018

Maxi föddes i de uppländska skogarna den 15 augusti 2004. Jag åkte dit med Linn och Frida en mörk kväll för att titta på kattungar i ett hus utanför Skogs-Tibble efter att jag sett en annons i UNT.

Vi hade svårt att hitta dit, men lyckades tillslut. Tjejerna skulle få välja en varsin katt eftersom vår tidigare katt Lukas hade råkat ut för en bilolycka och vi tvingades avliva honom den 15 oktober 2004 som tyvärr var på Fridas 10-årsdag.

041028-katterna.jpg

Felix och Maxi 28 oktober 2004.

Har svaga minnen av att vi parkerar i mörkret och sen hänvisas upp på övervåningen där alla kattungarna fanns. Linn fastnade för Maxi och Frida för Felix och då blev det ”deras” katt så att säga. Minns också att jag betalade en symbolisk summa för katterna.

Så kom Maxi till vårt hem och han har alltså följt mig hela vägen, fram till klockan 15.15 den 20 april 2018 då han fick somna in. Maxi drabbats av njursvikt som inte gick att behandla. Linn hann hem precis från England och fick ta farväl av ”sin” katt. Det har varit svåra dagar med Maxi, men samtidigt fick jag tid att säga farväl på det sätt som jag ville.

Maxi sept 2017

Maxi 6 september 2017

Anna som också stod Maxi nära under många år gjorde oss sällskap till Vetopia. Årets varmaste dag och solen sken. Inom mig var det overkligt och jag kunde inte ta in det som hände. Kämpade med att hålla ihop och liksom klara av det hela så gott det nu gick.

Veterinären var väldigt pedagogisk och berättade precis hur allt skulle gå till. Det blev mycket känslosamt. Tankarna inom mig var hela tiden att detta är det bästa för Maxi. Han får frid och slipper lida mer. Att Anna kom och var med var så fint. Det betydde väldigt mycket. Hon var ett stort stöd bara genom att vara på plats. Hon och Linn var med när han fick första sprutan, men sen gick även de ut. Det var verkligen klippan jag kunde luta mig emot.

Efteråt gick jag in och kramade om min älskade katt. Vi kramades och grät om vartannat.
Är helt tom nu. Svårt att sortera tankarna. Vet att livet har sin gång och att ingenting är för evigt, men ändå går det inte att vara förberedd när det väl sker.

Maxi nov 2017

Maxi 27 november 2017

Att Maxi skulle ryckas bort på det här sättet var liksom så oväntat för mig. Han fick ett långt liv och jag har många fina minnen av honom, men som sagt man är aldrig redo. Nu när jag sitter hemma kommer minnena och jag ser honom överallt.

Vi hade en speciell relation. Jag vet att alla kattägare säger så, men det kändes verkligen så. Han fanns alltid där när jag var ledsen och kände mig ensam. Det kändes som om han förstod mig på ett sätt som inga ord kan beskriva. Han var en sådan stor tröst för mig när jag hade det jobbigt och jag har alltid givit honom all den kärlek som jag har kunnat. Han har varit min klippa under många år och nu kommer han aldrig att titta på mig och komma och ”buffa” när jag sitter i soffan. Hans otroliga ögon och blick får jag aldrig mer möta. Det är oerhört svårt för mig att ta in.

170310_02.jpg

När jag fick beskedet i onsdags att han inte kunde behandlas, då brast någonting inom mig. Det gick inte att hejda tårarna och jag bara kramade om honom, länge länge. De två sista dagarna har varit både fina men jobbiga och då inte minst för Maxi. Han har kämpat och han gav oss det sista han kunde. Den näst sista natten i hans liv gosade vi massor och hann spann väldigt mycket. Jag pratade med honom mycket och det kändes så fint, men samtidigt väldigt overkligt att detta liksom skulle ta slut nu. Att jag aldrig mer skulle få lägga mitt huvud mot hans kropp och bara krama om honom. Går knappt att skriva detta. Det gör ont i mig.

Det kommer ta lång tid för mig att faktiskt förstå att Maxi är död. Vill så gärna tro att han kommer tillbaka och ändå finns omkring mig på något vis. Känslorna pendlar mellan intellektuell förståelse och en gråt som inte går att styra över.

Maxi o Maja mars 2018

Maja och Maxi 30 mars 2018.

Min stora tröst är att jag har Felix och Maja kvar. Två fina katter som också ger mig tröst när jag behöver det, bara genom deras personligheter och existens. Men utan Maxi blir det tomt och saknaden kommer att vara enorm.

Huset är fullt och stödet stort. Vi sörjer alla vår Maxi. Resten av familjens minnen av Maxi rör mig till tårar:

Maxi februari 2018

Vila i frid, Maxi!

Sorg och ångest

Nu ska jag vara allvarlig. Det illustrerar jag med blommor från Israel.

Blommor från Israel 2016

Sorg och ångest.

Blommor från Israel 2016

Den här vintern/våren har lärt mig en massa saker som jag hade glömt bort eller som jag inte trodde gällde mig.

Blommor från Israel 2016

De människor jag dras till, de dras inte till mig. De människor som dras till mig, de dras inte jag till.

Så har det nästan alltid varit i mitt liv. Har det inte varit så, då har jag fegat ur och inte tyckt mig vara värd någonting. Straffat mig ur och liksom tappat det helt.

Blommor från Israel 2016

Självklart så försöker jag rannsaka mig själv om varför det är på detta viset. Hamnar hela tiden i en skuld jag behöver betala tillbaka. En gammal sådan som spänner över tidigare liv.

Blommor från Israel 2016

Det är så mycket som har gått åt rätt håll för mig det senaste åren. Men den största längtan består.

Blommor från Israel 2016

Idag vet jag också att jag dras till människor och inte kön. Ett tag trodde jag att jag var homosexuell till 100%, men så är det inte. Det vet jag idag.

Blommor från Israel 2016

Var helt övertygad ett tag om att det är en man som jag ska leva med. Men idag är jag inte alls lika säker efter känslor som kommit till mig och som jag inte trodde fanns där. Känslor som överraskade mig.

Blommor från Israel 2016

Men jag är mer än lovligt förvirrad när det handlar om känslor till andra människor oavsett kön. Men en sak är jag helt säker på idag och det är att jag kan attraheras även av kvinnor i djupet av min själ. Inte bara män…

Blommor från Israel 2016

Ibland känns det som om det är mitt kall att lära mig att avsluta det här livet i ensamhet. Att leva ensam och inte hitta någon partner. Försöker vila i det faktumet, men då kommer känslorna direkt till mig: Sorg och ångest.

Försöker släppa taget om dessa tankar och låta det bli som det blir, men jag blir ständigt påmind om att det finns någonting annat. Då är det svårt att se tiden an och hoppas att någonting händer ju mer social jag blir och som jag faktiskt har blivit sista åren. Jag försöker och jag förlorar.

Blommor från Israel 2016

Det är både fördelar och nackdelar med att lära känna sig själv på djupet. Det jobbigaste för mig är att längtan efter någon att älska har blivit allt starkare. Någon att dela mitt liv med, skratta och prata allvar och beröra. Beröra och krama om. Ett livslångt team i vått och torrt.

Vänner har jag så det räcker och jag är väldigt glad över dem, men det är inte ytterligare en vän jag vill ha…

Blommor från Israel 2016

Det är bara mig själv jag kan vända mig till. Försöka förstå och vila i det som är. Men ibland så förstår jag inte saker och ting och det känns tufft att skaka på sig och försöka igen. Gå vidare och inte känna så jävla mycket. Sorg och ångest.

Den kärleken

Sandra lämnade sin familj när hon blev kär i en annan kvinna. Blir man kär så blir man. Kärleken är livsfarlig. Missförstå mig rätt, men att komma för nära kan skapa känslor som inte går att stoppa. Då spelar ingenting roll och berg kan rubbas.

Visserligen måste man vara öppen och våga. Sandra frågade sig många år om detta var allt, var detta att leva livet fullt ut? För henne och många andra så fanns det ytterligare en dimension som hon vågade möta. Du modiga själ…

Alternativet att stanna kvar hade varit mycket värre. Så klokt och ibland undrar jag hur många som stannar kvar? Som lever i förhållanden bara för att de inte vågar följa sitt hjärta?

Mitt förhållande var i princip slut när detsamma hände mig. Det snabbade på avslutet, men nog var det oundvikligt oavsett. Ibland slår mig tanken om vad som hade hänt om vi kämpade lite till. Men jag tror fortfarande att det hade blivit värre då. Den kärleken handlade om rädslan att vara ensam tillslut och att glädjas med andra är en konst som jag jobbat hårt med att bejaka.

Ensamheten är ibland så smärtsam att ett förhållande oavsett status är bättre. Den ofrivilliga ensamheten kan sänka den starkaste. Försöken att komma vidare går in i repriser och loopar med samma resultat som alltid. Det kan också sänka den starkaste.

Ja, det kan fanimej sänka den starkaste. Starkaste i meningen att vara envis, försöka och ändå misslyckas med känslor och tankar som förmörkar hela existensen. Den kärleken och den rädslan går hand i hand. Som alltid känns det som.

Tända ljus & tacksamhet

2015-10-19

I morse så tände jag ett ljus.

2015-10-19

Självklart så var Maja nyfiken.

2015-10-19 Maja nyfiken

Hon luktade ganska nära och kände nog att det var lite hett.

Ljuset gav mig lugn. Tankarna var intensiva. Blev så stirrig att när jag var på väg till tåget så blev jag osäker på om jag verkligen hade släckt ljuset.

Telefonsamtalet från dottern fick mig i gungning så jag var faktiskt tvungen att vända hem och kolla om det var släckt. Två saker samtidigt och en sådan speciell dag, det blev lite blackout i tankarna. Men det var släckt…

2015-10-19

På jobbet så tände jag också ett ljus. Ljusen under dagen gjorde mig som sagt väldigt lugn. Tankarna for och flög och jag gjorde allt för att tänka positivt. Det handlade om saker som jag inte kunde påverka mer än att just tänka positivt och be till högre makter.

En puss på pannan, en kram samt några ord har lugnat mig. Kärleken till barnen är oändlig.

Det gick bra allting. Det ser bra ut. Tacksamheten är stor.