Kategoriarkiv: skolan

Skolavslutning & jobbdag

180611 Skolavslutning

Elias gick ut åttonde klass igår. Traditionell skolavslutning med nationalsång, uppträdanden av elever, utdelning av stipendier och betyg i klassrummet efteråt. Fröken slutar inför sista året och alla fick en kram innan de lämnade klassrummet.

180611 Jordgubbstarta

Gubben vipsade och Anna gjorde resten. Lika god som tidigare, den traditionella jordgubbstårtan. Vi fikade, pratade om nuläge inom familjen och hade en fin samvaro tillsammans. Nu har han ett år kvar, vår yngsta son… ett år till i samma lägenhet… Tiden går så fort.

Det är nog så att när jag ”är igång” mår jag bättre. Orkar liksom inte tänka så mycket och det är bra för mig.

Avbröt min semester tillfälligt idag för att vara med på en kursdag om Public 360. Det är ett nytt dokument- och ärendehanteringsprogram  som ska införas på jobbet under sommaren och jag känner att jag vill vara med från början så jag hänger med i utvecklingen. Jag hängde med hyfsat fram till kl 15.00, då vet var som att få en klubba i skallen. Försökte dölja mina gäspningar, men det gick bara inte. Vad som sades minns jag knappt eftersom jag kämpade med att hålla mig vaken. Ja så illa var det faktiskt, men jag klarade av det!

I morgon är det full fart igen. Ska till Arlanda och vända tidigt. USA-resenärer i tre veckor ska lämnas av för flyg till Los Angeles och gubben blir med bil i dessa veckor! Jippie!!

 

 

Annonser

Skolavslutning & regnbågsflaggan

8 juni 2017 Skolavslutning

Här är jag, Anna och Tofflan på väg till Elias skolavslutning.

8 juni 2017 Skolavslutning

Många föräldrar och anhöriga var samlade på skolans baksida.

8 juni 2017 Skolavslutning

I Storvreta hålls alltid skolavslutningen på torsdagskvällen. Det tycker jag är en bra lösning eftersom fler kan delta och sen blir fredagen den första sommarlovsdagen då barnen kan ta det lugnt och många föräldrar kan jobba som vanligt.

En arbetskamrat kom skenande mitt på dagen och hade på förmiddagen varit på sitt barns skolavslutning. Timbanksuttag och stress, det slipper vi som bor i Storvreta (;-)

8 juni 2017 Skolavslutning

Efter avslutningsceremonin samlades klassen för att fröken skulle dela ut betyg.

8 juni 2017 Skolavslutning

Vi var snabba hem till det som väntade… (;-)

8 juni 2017 Skolavslutning

Anna fixade tårtan och jag förberedde så gott det gick innan med att vipsa grädden och göra i ordning gubbarna så de gröna piggarna var borta.

8 juni 2017 Skolavslutning & jordgubbstårta

Det både ser och sen smakade det otroligt gott. Det blev ett par bitar för oss alla…

Det blev en fin kväll. Vi pratar och stojar alla och energinivåerna stiger. När detta skrivs är Anna och Tofflan i London.

Jag följer dem på Instagram och hoppas att deras resa blir ett minne för livet för dem båda. [Instagram Anna] [Instagram Tofflan]

 

6 juni 2017 Regnbågsflagga

På nationaldagen såg jag att en i grannskapet hissade regnbågsflaggan. Det gjorde mig hoppfull och glad. För mig står den flaggan för inkluderande och att man får älska vem man vill.

Det känns som rädslan och modet sviktar på sina håll ju mer människor vi blir i vårt land. Synen som exkluderar och vägrar erkänna att vi finns, den kommer jag aldrig att acceptera även om jag då själv kommer att bli kallad för att exkludera och göra skillnad. Det resonemanget har jag aldrig förstått för hur ska man kunna inkludera någon som inte ens vill erkänna att man finns och kallar en för hemska saker?

Att se regnbågsflaggan vaja fritt ger mig ändå hopp, trots att utvecklingen på sina håll ser allt dystrare ut just genom religionen och kulturella skillnader där människor enbart exkluderas för att de älskar någon av samma kön. Det är egentligen inte klokt att vi fortfarande år 2017 ens lägger vikt vid sådant.

“Vi har tagit studenten”

Distribution och kontor under 2 år. Med usla betyg. Det är inte konstigt att jag inte tyckte mig vara värd någon studentmössa. Inget firande, ingen familj när de andra sprang ut på trappen. Jag smög ut, då för mer än 30 år sedan. Det var visserligen självvalt, men idag så kan jag känna en sorg övet att jag såg på mig på ett sådant negativt sätt. Ingenting värd och istället för att fira och ändå vara stolt, gömde jag undan mig själv för att slippa risken att ingen ville fira mig.

Så konstigt jag tänkte på den tiden…

Vi har tagit studenten!
Många studentflak med glada studenter i Uppsala under gårdagen.

Vi har tagit studenten hörde jag många ropa igår på väg hem från jobbet. Lastbilar, traktorer och jag vet inte allt med skrålandes studenter for förbi mig i strålande solsken. Många var glada och skålade. Tyvärr måste många fortsätta att plugga eftersom det idag inte räcker med att klara gymnasiet och ta studenten. För att ha en chans till ett hyfsat jobb måste man i många falla studera än mer. Tackar Gud för att jag inte är ung idag. Det är sådana sjuka krav och jag vet inte alls om jag hade pallat.

Vilsen och utan framtidshopp. 1983 på våren gick jag ut gymnasiet med skitbetyg och hade ingen aning om vad jag ville göra med mitt liv. Inget driv och ingen lust till någonting. Minns att jag gick hos arbetsförmedlingen och blev erbjuden ungdomslagsplats.

Vet inte riktigt hur jag hamnade på det jobb som jag hade under två sommarmånader under 1983. Jag var med och byggde en silo ute i Boländerna?! Kan ni fatta det?! Ett fysiskt jobb och idag begriper jag inte hur jag hamnade i detta. Men jag var som ett mähä, gjorde vad jag blev tillsagd och hade ingen egen vilja alls. Säkert något direktiv från arbetsförmedlingen. Minns jargongen bland grabbarna som jag hatade.

När jag idag tänker tillbaka på 1983 och hur jag då som 17-åring levde mitt liv, så är det ju eoners skillnad mot idag. Trots allt. Fördelen då var att jag inte visste så mycket om saker och ting. Jag bara var. Levde för stunden och lät mig ledas. Idag är jag för gammal och samhället är inte intresserade av gamla gubbar på över 50 år om jag skulle försöka söka mig nytt jobb till exempel. Så är det ju och skulle jag till exempel säga upp mig skulle jag aldrig få den hjälp som jag fick då. Det är jag ganska säker på.

När kommer jag våga att hoppa? Trygghetsjunkien gör bara saker under tvång eller hur är det nu? När tvingas jag?

Mitt mående gjorde att jag inte pallade med att fira en släkting som igår tog studenten. De sociala koderna fungerar inget vidare i mitt liv för närvarande. Mycket är förvirrat på väldigt många plan.

Lucifer

Idag träffade jag denna stiliga kille, Lucifer. Kakleverans och en liten träff med sonen och hans mor var anledningen. Han är så fin!

Tobaksfri duo till 2019

Det heter TobaksfriDuo. Man skriver ett kontrakt om att tillsammans med sitt barn hålla sig tobaksfri tills grundskolans slut, vilket i Elias fall är till juni 2019.

Nej till tobak!

För mig är det viktigt att ställa upp på detta. Tobak är en drog som tar många liv varje år i vårt land. Något annat skäl behövs egentligen inte anges tycker jag.

De som röker luktar dessutom illa och är ofta impopulära av icke-rökare om de bolmar i offentliga miljöer. Jag vet ju själv hur jag numera reagerar när en rökare står vid busshållplatsen och röker.

Kontraktet ska ramas in och sättas upp på central plats i huset. Detta för att påminna oss båda om kontraktets existens. Lite press blandat med pepp är bra.

För övrigt så var föräldramötet mest information om nuläget i klassen samt om det ska börja samlas in pengar till en klassresa.

Så måste det ju vara

Är lite rädd för den där tennsoldaten som står där. Han är ju där igen, eller inbillar jag mig? För det är mycket känslor i omlopp just nu. Är han tillbaka?

Hur kan människor tycka så olika? Reflekterar utan att för den skull ta ställning i frågan om Margot Wallström och om Sverige ska gå med i NATO eller inte. Ja, NATO tror jag vi hamnar i ändå, förr eller senare. Argumenten är ljusår ifrån varandra och jag förundras över att människor kan tycka olika.

Föräldrasamtal med Ellet ikväll. Blir alltid så varm om hjärtat och stolt efteråt. Älskar honom så mycket att ord inte räcker till.

Tror vid närmare eftertanke att tennsoldaten räddar mig. Så måste det ju vara. Att känna för mycket rubbar ju saker och ting på ett sätt som jag inte kan hantera. Vågar inte känna och agera. Låter hellre bli för rädslan att misslyckas och göra fel.

Så måste det ju vara.

Skolavslutning 2015

Idag så gick Elias ut klass 5. Det betyder att han nästa år byter skola. Skolavslutningen hade återigen gått tillbaka att vara på kvällstid, vilket passar mig alldeles utmärkt. Förra året kunde jag inte vara med eftersom det då var på onsdagsförmiddagen (som alla andra skolor i Uppsala), men i år så hade de alltså gått tillbaka till det gamla…

Några bilder tänker jag inte publicera på min blogg från dagen. Alla mina bilder finns på Facebook och kan ses enbart av familjen. Jag sluter mig och låser in. Verkligheten ser ut på det sättet och klimatet blir allt hårdare.

Det var fint och traditionsenligt i alla fall. Sång, tal av fröken och diplom och omdömen till barnen. Elias fick så fina ord. Avskedsgåva och sen en smaskig jordgubbstårta med fika efteråt som Anna fixade, vilket också är en tradition sedan många år. Tofflan skjutsade sedan en slutkörd gubbe hem vilket var väldigt skönt.

Nu börjar grabben alltså i ny skola. Det är inte klokt egentligen hur fort allt bara går, men samtidigt så finns det något trösterikt i det hela. Hur konstigt det än kan låta för en åldersnojare som mig..

Sommarlov och ledigt till en bit in i augusti för grabben. Linn har kommit hem och stannar ett tag. Härligt och nu är det bara Frida som saknas. Men hon kommer nog också några dagar i alla fall vad det lider…

Ny kraftansträngning i dagarna två. Mer om det till höger och i mina andra kanaler i morgon och på torsdag.