Kategoriarkiv: skolan

Bångstyrig gubbe

Molande huvudvärk, en enorm trötthet och som löken på laxen magsjuka. Kroppen gör sitt yttersta för att säga ifrån en bångstyrig gubbe som försöker leva ett annat liv.

Ett par halvdagar och i helgen sömn i massor. Sov i nästan 12 timmar natten mellan fredag och lördag. Orkade bara vara uppe till 20.00. Sen sov jag ändå ett par svängar på lördagen. Kroppen är begränsad numera.

Tyvärr bråkar magen med mig nu. Så illa att jag kört på vätskeersättning sedan igår för att få i mig någonting nyttigt.

I torsdags träffade jag Anna. Vi var på föräldramöte om gymnasiet och de möjligheter som där finns. Intressant och så stor skillnad mot när jag var ung.

Som sagt, i lördags var jag ganska mör, men ändå tvingade jag mig att tvätta ett par maskiner och dammsuga lite. Orkade bara halva huset, men ändå.

Har inte gjort så mycket mer. Bytt från Netflix till ViaPlay eftersom jag avskyr alla serier som nu finns på Netflix! De dominerar totalt och jag vill se film, inte långa serier som pågår länge. ViaPlay hade lite sämre utbud, men där finns det hederliga filmer i alla fall.

Var i valet och kvalet att ställa i lunchen med Clabbe idag, men jag vill ju träffa honom och sen vet jag att han inte kommer ut på Facebook med sitt vanliga konto. Vill ju hjälpa honom så att det blir rätt. Han kommer hem till mig med lunch, så det är ju ett plus det också (;-) Men det kanske slutar med att jag inte kan äta någonting…

Alla bilderna visar mina goda röda äpplen. De är på väg att ramla av nu, men smakar fortfarande fantastiskt gott. Hösthelvetet är här och det är bara att göra det bästa av varje dag.

Annonser

Min vecka

Photo by Pixabay on Pexels.com

På måndag förmiddag går jobbet in i Public 360. Så spännande och jag är med från start! Ska göra mitt yttersta för att det ska bli bra för alla handläggare och vara på tå och lära mig så mycket jag bara klarar av systemet. Är nyfiken och fylld av lusta!

Veckomöte, avslut av GIP-konto samt ett möte med vår lilla men ack så effektiva nyhetsredaktion står också på agendan under måndagen. Det är en dag av många möten för mig numera. Men i de allra flesta fallen är det inspirerande och numera ses min kompetens för vad den är, det vill säga jag behöver inte sitta med på dragningar som inte har med mitt jobb att göra. Detta blir speciellt tydligt på min ena halva (kommunikation) där jag så att säga inte behärskar vissa bitar och helt enkelt inget förstår.

Tisdagar är vanligtvis möte med stiftsdirektorn för personalen på kansliet. Då informeras det om vad som beslutats i de högre organen. Vill veta vad som händer, så därför försöker jag alltid vara på plats.

Information om hur dokument- och arkivhantering blir det för tredje gången på onsdagen. Det händer mycket på det här området, dels för att jobbet inför 360 men också för detta med GDPR. Det har väl klarnat något kring detta, men jag tycker det är svårt att begripa skillnaderna gentemot PUL som försvann i maj och ersattes av nämnda förordning.

Torsdagskväll är det ett mycket intressant föräldramöte på Elias skola. Det handlar om framtid och gymnasieval. Vi sitter i storsal med andra föräldrar som har barn i nionde klass och för mig är det bara att bita ihop och fokusera på varför jag är där. Det är inga problem idag, även om tankarna försöker dra iväg och hitta de mörka molnen.

Sen på fredag ska jag ringa min husläkare igen för att boka en ny tid i slutet på november. De kunde inte fixa det när jag var där senast eftersom schemat för november ännu inte hade kommit. Det handlar om uppföljning av den halverade doseringen. Olika är vägarna till målet.

Sen mellan allt detta jobbar jag på som vanligt med webb, omvärldsbevakning, avtalshantering, telefonifrågor, infotavlan, anmälningsystem och att försöka göra det bästa för var och en som kommer till mig med olika frågor och behöver min hjälp. Mitt jobb blir allt mer upplyftande och inspirerande för mig. Det ena ger det andra, numera på ett positivt plan!

Ser ut som en bra vecka. Tänk om någon hade sagt till mig för ett år sedan att jag skulle vara tillbaka på det sätt som jag nu är?! Är så glad över det positiva i mitt liv och att det i djupet känns bättre. Inte vad jag vill med tankarna där jag bedrog många gånger, utan vad jag faktiskt känner i det där djupet jag tjatar om ibland. På riktigt och på allvar.

Skolavslutning & jobbdag

180611 Skolavslutning

Elias gick ut åttonde klass igår. Traditionell skolavslutning med nationalsång, uppträdanden av elever, utdelning av stipendier och betyg i klassrummet efteråt. Fröken slutar inför sista året och alla fick en kram innan de lämnade klassrummet.

180611 Jordgubbstarta

Gubben vipsade och Anna gjorde resten. Lika god som tidigare, den traditionella jordgubbstårtan. Vi fikade, pratade om nuläge inom familjen och hade en fin samvaro tillsammans. Nu har han ett år kvar, vår yngsta son… ett år till i samma lägenhet… Tiden går så fort.

Det är nog så att när jag ”är igång” mår jag bättre. Orkar liksom inte tänka så mycket och det är bra för mig.

Avbröt min semester tillfälligt idag för att vara med på en kursdag om Public 360. Det är ett nytt dokument- och ärendehanteringsprogram som ska införas på jobbet under sommaren och jag känner att jag vill vara med från början så jag hänger med i utvecklingen. Jag hängde med hyfsat fram till kl 15.00, då vet var som att få en klubba i skallen. Försökte dölja mina gäspningar, men det gick bara inte. Vad som sades minns jag knappt eftersom jag kämpade med att hålla mig vaken. Ja så illa var det faktiskt, men jag klarade av det!

I morgon är det full fart igen. Ska till Arlanda och vända tidigt. USA-resenärer i tre veckor ska lämnas av för flyg till Los Angeles och gubben blir med bil i dessa veckor! Jippie!!

Skolavslutning & regnbågsflaggan

8 juni 2017 Skolavslutning

Här är jag, Anna och Tofflan på väg till Elias skolavslutning.

8 juni 2017 Skolavslutning

Många föräldrar och anhöriga var samlade på skolans baksida.

8 juni 2017 Skolavslutning

I Storvreta hålls alltid skolavslutningen på torsdagskvällen. Det tycker jag är en bra lösning eftersom fler kan delta och sen blir fredagen den första sommarlovsdagen då barnen kan ta det lugnt och många föräldrar kan jobba som vanligt.

En arbetskamrat kom skenande mitt på dagen och hade på förmiddagen varit på sitt barns skolavslutning. Timbanksuttag och stress, det slipper vi som bor i Storvreta (;-)

8 juni 2017 Skolavslutning

Efter avslutningsceremonin samlades klassen för att fröken skulle dela ut betyg.

8 juni 2017 Skolavslutning

Vi var snabba hem till det som väntade… (;-)

8 juni 2017 Skolavslutning

Anna fixade tårtan och jag förberedde så gott det gick innan med att vipsa grädden och göra i ordning gubbarna så de gröna piggarna var borta.

8 juni 2017 Skolavslutning & jordgubbstårta

Det både ser och sen smakade det otroligt gott. Det blev ett par bitar för oss alla…

Det blev en fin kväll. Vi pratar och stojar alla och energinivåerna stiger. När detta skrivs är Anna och Tofflan i London.

Jag följer dem på Instagram och hoppas att deras resa blir ett minne för livet för dem båda. [Instagram Anna] [Instagram Tofflan]

6 juni 2017 Regnbågsflagga

På nationaldagen såg jag att en i grannskapet hissade regnbågsflaggan. Det gjorde mig hoppfull och glad. För mig står den flaggan för inkluderande och att man får älska vem man vill.

Det känns som rädslan och modet sviktar på sina håll ju mer människor vi blir i vårt land. Synen som exkluderar och vägrar erkänna att vi finns, den kommer jag aldrig att acceptera även om jag då själv kommer att bli kallad för att exkludera och göra skillnad. Det resonemanget har jag aldrig förstått för hur ska man kunna inkludera någon som inte ens vill erkänna att man finns och kallar en för hemska saker?

Att se regnbågsflaggan vaja fritt ger mig ändå hopp, trots att utvecklingen på sina håll ser allt dystrare ut just genom religionen och kulturella skillnader där människor enbart exkluderas för att de älskar någon av samma kön. Det är egentligen inte klokt att vi fortfarande år 2017 ens lägger vikt vid sådant.

“Vi har tagit studenten”

Distribution och kontor under 2 år. Med usla betyg. Det är inte konstigt att jag inte tyckte mig vara värd någon studentmössa. Inget firande, ingen familj när de andra sprang ut på trappen. Jag smög ut, då för mer än 30 år sedan. Det var visserligen självvalt, men idag så kan jag känna en sorg övet att jag såg på mig på ett sådant negativt sätt. Ingenting värd och istället för att fira och ändå vara stolt, gömde jag undan mig själv för att slippa risken att ingen ville fira mig.

Så konstigt jag tänkte på den tiden…

Vi har tagit studenten!
Många studentflak med glada studenter i Uppsala under gårdagen.

Vi har tagit studenten hörde jag många ropa igår på väg hem från jobbet. Lastbilar, traktorer och jag vet inte allt med skrålandes studenter for förbi mig i strålande solsken. Många var glada och skålade. Tyvärr måste många fortsätta att plugga eftersom det idag inte räcker med att klara gymnasiet och ta studenten. För att ha en chans till ett hyfsat jobb måste man i många falla studera än mer. Tackar Gud för att jag inte är ung idag. Det är sådana sjuka krav och jag vet inte alls om jag hade pallat.

Vilsen och utan framtidshopp. 1983 på våren gick jag ut gymnasiet med skitbetyg och hade ingen aning om vad jag ville göra med mitt liv. Inget driv och ingen lust till någonting. Minns att jag gick hos arbetsförmedlingen och blev erbjuden ungdomslagsplats.

Vet inte riktigt hur jag hamnade på det jobb som jag hade under två sommarmånader under 1983. Jag var med och byggde en silo ute i Boländerna?! Kan ni fatta det?! Ett fysiskt jobb och idag begriper jag inte hur jag hamnade i detta. Men jag var som ett mähä, gjorde vad jag blev tillsagd och hade ingen egen vilja alls. Säkert något direktiv från arbetsförmedlingen. Minns jargongen bland grabbarna som jag hatade.

När jag idag tänker tillbaka på 1983 och hur jag då som 17-åring levde mitt liv, så är det ju eoners skillnad mot idag. Trots allt. Fördelen då var att jag inte visste så mycket om saker och ting. Jag bara var. Levde för stunden och lät mig ledas. Idag är jag för gammal och samhället är inte intresserade av gamla gubbar på över 50 år om jag skulle försöka söka mig nytt jobb till exempel. Så är det ju och skulle jag till exempel säga upp mig skulle jag aldrig få den hjälp som jag fick då. Det är jag ganska säker på.

När kommer jag våga att hoppa? Trygghetsjunkien gör bara saker under tvång eller hur är det nu? När tvingas jag?

Mitt mående gjorde att jag inte pallade med att fira en släkting som igår tog studenten. De sociala koderna fungerar inget vidare i mitt liv för närvarande. Mycket är förvirrat på väldigt många plan.

Lucifer

Idag träffade jag denna stiliga kille, Lucifer. Kakleverans och en liten träff med sonen och hans mor var anledningen. Han är så fin!

Tobaksfri duo till 2019

Det heter TobaksfriDuo. Man skriver ett kontrakt om att tillsammans med sitt barn hålla sig tobaksfri tills grundskolans slut, vilket i Elias fall är till juni 2019.

För mig är det viktigt att ställa upp på detta. Tobak är en drog som tar många liv varje år i vårt land. Något annat skäl behövs egentligen inte anges tycker jag.

De som röker luktar dessutom illa och är ofta impopulära av icke-rökare om de bolmar i offentliga miljöer. Jag vet ju själv hur jag numera reagerar när en rökare står vid busshållplatsen och röker.

Kontraktet ska ramas in och sättas upp på central plats i huset. Detta för att påminna oss båda om kontraktets existens. Lite press blandat med pepp är bra.

För övrigt så var föräldramötet mest information om nuläget i klassen samt om det ska börja samlas in pengar till en klassresa.