Kategoriarkiv: TV

Rebeccas ord om psykisk ohälsa så på pricken

Rebecca Amiri twittrar så på pricken om psykisk ohälsa och när det inte går längre. Sådan igenkänning.

Jag har fått hennes tillåtelse att återge hennes kloka ord om hennes resa och de tankar de givit henne:

********************
Precis innan jul förra året bröt jag ihop. Totalt. Det var resultatet av flera års överbelastning och att jag vägrade lyssna på kroppens signaler.

Något eller några saker triggade det. Men ffa handlade det om att jag hade kört på helt aningslöst i flera år. Jobb och politik i ett. Heltidsjobb kombinerat med uppåt tio politiska uppdrag samtidigt som jag saknade balans i mitt privatliv. Även privat hände saker som bidrog.

Det slutade med att jag gick i väggen. Ett totalt mörker. Som den duktiga flicka jag alltid varit med tron på att man fixar allt bara man skärper till sig, tar sig i kragen, slutar tycka synd om sig själv och kör på. Avfärdade alla kroppens signaler gång på gång i flera år.

Resultatet blev total handlingsförlamning. Mörker. Livet saknade plötsligt all mening. Ingen visste. Ville inte prata med någon om det. Ville inte ens erkänna det för mig själv tills den dagen då kroppen bara lade av. Det var förenat med stor skam. Att inte kunna prestera längre.

När jag till slut blev tvungen att be om hjälp hade det gått för långt. Vägen tillbaka var väldigt lång och kantad av ännu mer skam, skuld och dåligt samvete. Hur kunde jag låta det gå så långt? Varför orkade jag inte mer? Svaghet. Misslyckande. Totalt mörker.

Nu har det gått ett halvår snart och jag har kommit en bra bit på vägen. Har lärt mig att hantera den dagliga ångesten. Panikångestattackerna är färre nu. Har påbörjat en resa mot försoning med mig själv. Det är okej att jag inte klarar av att vara så stark som jag alltid varit.

På en bra dag kan jag till och med se att det är en styrka i sig att jag äntligen vågar erkänna problemet och finna mig i att det här är läget just nu. Det kommer bli bättre. Det går framåt varje dag även om det inte alltid syns. Ibland blir det även bakslag. Jobbiga bakslag.

Men det viktiga är att det fortsätter gå framåt. Acceptans och tålamod är extremt viktigt. Likaså att vara snäll mot sig själv. Den inre monologen gör stor skillnad. Vad säger du till dig själv dagligen? Och att faktiskt kunna se framåt även om det inte är så långt framåt.

Varför man inte vågar prata om det här med andra när det är så många som lider i tysthet, beror nog på att allt som rör känslolivet fortfarande är stigmatiserat. Men faktum är att det är vi själva som bidrar till den bilden. Förståelsen från omgivningen är mycket större än man kan tro.

Och det är faktiskt så att det hjälper att prata om det öppet. Att våga ta steget. Så fort man belyser problemet tappar den en hel del av sin makt över en. Så länge man döljer det växer den sig starkare inom en.

Fysiska sjukdomar och skador pratar vi om dagligen. Men det känslomässiga och psykiska är problematiskt. Jobbigt. Skamligt. Privat. Varför är det så? Jag har slutat att känna skam. Det tog lång tid att komma hit men insikten har gjort mig starkare. Det är tillåtet att inte alltid vara på topp. Det är tillåtet att känna sig svag. Det är tillåtet att inte alltid ha koll på läget. Det är bara vi själva som ställer de kraven. Man kan vara stark och samtidigt må dåligt. Man är inte en sämre människa för att man befinner sig i en tillfällig svacka.

Nu vet ni. Och jag haft förmodligen aldrig skrivit om det här om jag inte hade kommit så långt i min tillfriskning. För några månader sedan hade det varit en omöjlighet. Men nu tar jag varje dag som den kommer. Och det börjar kännas riktigt bra faktiskt. Är stolt över mig själv.

Och en sista sak: många människor har svårt att hantera människor som mår dåligt. Det är jobbigt att bli påmind om den egna sårbarheten eller så vet de helt enkelt inte vad de ska säga. Det räcker att bara finnas där och visa förståelse. Behövs inte så mycket mer.

********************
Tack Rebecca för dina ord, de är en sådan bra beskrivning på psykisk ohälsa och att drabbas av utmattningssyndrom som man själv inte klarar av att hantera. Det är många som drabbas av detta och att prata öppet om det tar udden av skammen och att man känner sig misslyckad.

kandelaber ljus

Acceptans, tålamod och att vara snäll emot sig själv. Kan låta så lätt, men är så svårt. Hon skriver också om hur viktig den ”inre monologen” med sig själv är. Det förstår jag idag mycket bättre än tidigare. Matar jag mig själv med att alltid ha taggarna utåt, se saker och ting negativt först, så tacka sjuttsingen för att det positiva verkligen får kämpa i motvind. Varför inte vända på det? Börja med det positiva och möjligheterna och sedan om det inte håller, ifrågasätta och påtala det där andra som alltid, för mig i alla fall, alltid kom först. Hindren istället för möjligheterna.

Det är en lång resa det här. Som aldrig tar slut med det bagage jag nu fått. En del blir alltid kvar och i det måste jag lära mig att leva. Hjärntröttheten, att orken är sämre och att jag duger som jag är. Det är svårt vissa dagar att leva upp till sina mål, men motsatsen är än värre, att lägga sig ner och dö. Ge upp och inte kämpa mera. Det får jag bara inte göra oavsett hur jag mår och hur djupa bakslagen än blir. Måste, måste fokusera på det som gått framåt. Måste är ett ord som kan ge ångest, likaså ordet varför. Men de finns där lik förbannat och förgiftar hjärnan på mig.

Min resa till England tillsammans med yngsta dottern är ett bra exempel på att det gått framåt. Den hade varit helt omöjlig för ett år sedan. Att jag skulle vara ansvarig för allt och liksom driva en resa, det såg jag inte vara möjligt. Visst, jag känner en del ångest och oro, men då försöker jag numera vända på tankarna. Det positiva och möjligheterna före det negativa och hindren. Och idag fungerar det oftast. Resan till England i en vecka, med start på måndag, kommer bli ett stort test för mig om jag ”håller”. Skulle ångesten och minnet få sig en blackout, då vet jag att det handlar om att andas och ta det lugnt. En sak i taget och att det går bra. Det går över.

Annonser

Årsringar & dokumentärfavorit

180510_gulblomman

Baksidan är härlig just nu. Det är nog en av anledningarna till att jag gillar maj så mycket. Många fina blommor som visar sin bästa sida just nu. Den gula gillar jag.

180510_gulblommor

Under en kort tid får man njuta av färgerna och prakten. Har idag sugit in så mycket det bara går av detta.

180510_vitbusken

Den här busken lever verkligen upp en vecka om året. Så otroligt fin med sina vita intensiva blommor.

180510_vitbuskarna

Det är nästan så att jag glömmer bort hur otroligt fin den är just i maj, just för att blommandet är så kort. Resten av året får den ingen uppmärksamhet alls utan står där bara taggig och yvig.

185010_arsringarna

Gick ut och vandrade i förmiddags. Standard-”slingan” och utan musik. Fåglarna kvittrade och tankarna for och flög överallt. Den lilla Jerry hälsade på. Han som saknade erfarenhet av livet och inte riktigt förstod vad han gjorde här på jorden.

Trots ”årsingarna” så begriper han fortfarande inte det. Håller honom kvar så länge det går och försöker acceptera hans agerande genom åren.

rhys beynon

Rhys Beynon har jobbat som läkare på akutmottagningen på S:t Georges i London sedan februari 2012.

På SVT-play finns en underbar programserie som heter ”Akuten”. Den är brittisk och det är från akutavdelningenS:t Georges sjukhus i London och jag bara älskar denna dokumentära serie. Man får följa människor som av olika anledningar hamnar på akuten. Deras berättelser hanteras så varsamt och fint. Blir så varm i hjärtat av att titta på den och har snart plöjt igenom alla 14 avsnitt. Så fin ton i det programmet, rekommenderas. Sen har jag personligen ett gott öga till en av läkarna Rhys Beynon som verkar vara en härlig själ.

I morgon är det skifte i umgängesfabriken. Tiden rusar och nu har han varit hos sin mamma i 14 dagar. Jag har bäddat rent, dammat av hans rum och kört lite med dammsugaren för att det ska vara så fint som det bara kan när han kommer till mig. Har också fixat en fin bild på han och Maxi i ram som nu hänger i hans rum.

Det är vanlig arbetsdag i morgon igen. För mig en välsignelse just för rutinen och att jag har någonting annat att tänka på än det som inte för mig framåt när jag är på andra platser i både sinne och kropp.

Ormar, casinon & nytt sällskap

Soligt men kallt 1 mars 2018

Med vissa flyter orden bara på. Med vissa är allt bara så naturligt även om det handlar om totalt olika uppfattningar och/eller balansen i att veta hur man ska agera i olika situationer. Är väldigt tacksam över min chef idag. Vi är inte ense om allt, men att kunna medge det och säga det rakt ut, det är något nytt för mig.

En del går det inte alls att prata med och med andra finns som sagt var ingen hejd. Även om jag alltid är på min vakt och inte helt släpper in människor i det som jag ser som svagt och litet hos mig, så är det ändå inte långt borta. En del kan vara likt ormar och hugga till när man minst anar det och av det finns tyvärr mer än ett exempel vilket jag blivit varse sista dagarna.

180301_02

Vägen är så fin. Men skyltningen saknas, Vem är jag att ta fullt ansvar över mitt egna liv?

180301_03

Matas överallt med sådant jag varken vill se eller lyssna till. Att slå på TV:n i dessa tider på de reklamfinanserade kanalerna är rent bedrövligt. Hur många olika sorters casinoföretag finns det inte som gör allt för att lura av naiva människor deras pengar? Sen att gamla brottare, skådespelare och så kallade halvkändisar eldar på och får det att låta som om alla blir miljonärer är bara för illa. För mig är det verkligen mammon personifierad i dessa som sålt ut sin själ för pengar. Tittar allt mer på SVT enbart för att slippa denna hysteriska hjärntvätt!

Jobbade förmiddag. Backat och tänkt att förekomma än förekommas. Sista dagen med grabben, men har ändå sällskap av en äldre pöjk så tyst i huset blir det inte.

Orange is the New Black på 12 dagar

Nu har jag sedan midsommarafton tröskat mig igenom alla fem säsonger av Orange is the New Black. Det är sammanlagt 65 avsnitt där varje säsong består av 13 avsnitt. Första avsnittet släpptes i juli 2013 och den senaste säsongen i juni 2017.

Jag fungerar på det sättet att när jag väl sätter mig ner och kollar på en serie (vilket jag sällan gör) då vill jag se allt, på en gång. Det är ju omöjligt och ibland måste man pausa, så det tog mig 12 dagar att se alla avsnitten, sådär lite lagom maniskt, men ändå inte extremt enligt mina egna kriterier på vad mani är.

Jenji KohanOrange is the New Black är skapad av Jenji Kohan (bilden) och handlar om kvinnliga fångar som sitter på fängelset Litchfield.

Huvudkaraktären Piper Chapman (spelas av Taylor Schilling) sitter av ett 15 månader långt straff för att ha smugglat knarkpengar.

Man får följa hennes öden under fängelsetiden samt flera andra fångar med tillbakablickar från deras liv. Serien är ganska ojämn tycker jag och ibland förstår jag inte riktigt vitsen med vissa tillbakablickar och vissa segment i handlingen blir utdragna och det händer ett par gånger att jag helt tappar fokus.

Men oftast är det sebart och hyfsat intressant och många öden är tänkvärda och djupa i sitt berättande. Jag vill helt enkelt veta mer om en del och kan ibland tycka under tittandets gång att de skulle ägna sig åt färre karaktärer och gått lite mer på djupet. Nu blir det lite flyktigt ibland och som sagt, jag förstår inte riktigt meningen ibland med varför vissa scener är med.

Uzo Aduba
Uzo Aduba spelar den färgstarka karaktären Suzanne "Crazy Eyes" Warren.

Vill inte spoila någonting utan konstaterar bara att det var helt klart värt att se hela serien i detta kompakta format. Några av karaktärerna kommer jag att sakna såsom Alex Vause (Laura Prepon), Galina "Red" Reznikov (Kate Mulgrew), Suzanne "Crazy Eyes" Warren (Uzo Aduba) och Poussey Washington (Samira Wiley). Skräckblandad förtjusning kände jag för Carrie "Big Boo" Black (Lea DeLaria) under seriens gång.

Har ingen aning om hur autentisk serien verkligen är eftersom jag varken är kvinna eller har suttit inne. Ibland känns vissa ageranden märkliga, men kanske är det för att kunna föra handlingen framåt, vad vet jag. Vissa karaktärer gick mig på nerverna medans andra som sagt var sympatiska och intressanta att följa.

Många dialoger och händelser kändes utdragna och onödiga och jag förstod inte riktigt kopplingen även när det handlade om nutid. Det fanns undantag givetvis vilket i de fallen kändes äkta och berörande, men alltför ofta var det (och då speciellt i säsong 3 och 5) ganska uddlös handling i flera avsnitt. Sen är jag sjukt missnöjd med hur säsong 5 slutade och det är det närmaste spoilande jag tänker skriva om.

Orange_is_the_new_Black

Säger som så att jag NU vill se säsong 6, men den har premiär först 2018. Det kommer även en sjunde säsong 2019.

Sätter betyg på varje säsong och sen ett totalbetyg enligt IMDB:s betygskala:

Orange is the New Black
Betyg säsong 1 6 av 10
Säsong 2 7
Säsong 3 4
Säsong 4 6
Säsong 5 5

Totalbetyg blir en redig 6

Eurovision Song Contest 2017 – finalen

Nu är det dags för den stora finalen! Orkade helt enkelt inte skriva om den andra semifinalen, men nu är jag med igen! Du kan se finalen på SVT1 med start kl 21.00.

I finalen av Eurovision Song Contest 2017 tävlar 26 länder. Sverige uppträder som nummer 24 vilket jag tror kan vara bra.

Programledarna för de tre showerna heter Volodymyr Ostapchuk, Oleksandr Skichko och Timur Miroshnychenko.

Finalfältet visar att min musiksmak inte stämmer med majoritetens. Det är mycket märkliga och i mina öron ganska sunkiga bidrag med i finalen. Min favorit, Storbritannien, är direktkvalificerad och min tvåa, Cypern, gick i alla fall vidare till finalen. Gillar också Ungerns bidrag lite extra.

Sen är det inte mycket att hänga upp i den musikaliska granen, åtminstone inte i mitt hem.

 

Bidragen i finalen

01) Israel: Imri – ”I Feel Alive”
Bra vers som drar igång en dansant refräng tillslut. Vinner på fler lyssningar.
Spotify
Betyg: ***

02) Polen: Kasia Moś – ”Flashlight”
Träsket av ballader är djupt i år. Suggestiv lågmäld refräng. Verser som har hörts många gånger tidigare men rösten är ok. Drunknar i träsket helt enkelt.
Spotify
Betyg: **

03) Vitryssland: Naviband – ”Historyja majho zyccia”
Tjoande och så överdrivet hurtigt. Maler på med gapig refräng och jag får nästan ångest över hur positivt de försöker få det att låta.
Spotify
Betyg: *

04) Österrike: Nathan Trent – ”Running On Air”
Slätstruket och återigen någonting som inte sticker ut någonstans. Hissmusik.
Spotify
Betyg: *

05) Armenien: Artsvik – ”Fly With Me”
Ett ganska intetsägande malande där ingenting sätter sig. Väntar på refrängen som knappt märks. Obegriplig för mig.
Spotify
Betyg: *

06) Holland: O’G3NE – ”Lights and Shadows” 
Nej, fy det kliar överallt när jag hör detta flåshurtiga countryballadsstinkande bidrag. Tre tjejer som sjunger så anonymt de bara kan. Inget för mig men jag tror att den har sin publik.
Spotify
Betyg: *

07) Moldavien: SunStroke Project – ”Hey, Mamma!”
En bra och härlig dänga med fart i. Refrängen är lite, vad jag ska jag säga, förutsägbar men blåset efteråt gillar jag. Når inte riktigt upp till överbetyg, men dansbart är det.
Spotify
Betyg: ***

08) Ungern: Joci Pápai – ”Origo”
Arabinspirerande sång och musik som tilltalar mig. Vilken röst han har alltså! Tyvärr förhindrar rappandet full pott för låten men den är så pass speciell och härlig att den bara måste gå vidare i årets ganska slätstrukna startfält. Svårt förtjust i både sångare och melodi.
Spotify
Betyg: ****

09) Italien: Francesco Gabbani – ”Occidentali’s Karma”
Ursäkta mig men karln låter skitnödig i sitt italienska malande. Tryggt och utan överraskningar men jag tror vissa går igång på detta. Dock inte jag.
Spotify
Betyg: **

10) Danmark: Anja – ”Where I Am”
Dessa ballader säger mig ingenting. Lyfter liksom aldrig och maler bara på. Berör mig inte alls.
Spotify
Betyg: *

11) Portugal: Salvador Sobral – ”Amar Pelos Dois”
Så odaterat och annorlunda. Låter som en melodi från 30-talet likaså sången. Den är annorlunda och sticker ut så pass att det kanske av bara den anledningen når en topplacering? Dessutom så vinner den på flera lyssningar…
Spotify
Betyg: **

12) Azerbajdzjan: DiHaj – ”Skeletons”
Gillar den tunga inledningen. Rösten ganska svag med en refräng som är ok. Ingen vinnare.
Spotify
Betyg: **

13) Kroatien: Jacques Houdek – ”My Friend”
Duett med en operaröst och väldigt pompöst. Stråkar, pratsång i början och en blandning i språket. Sticket drar iväg till något helt annat i denna musikaliska gryta med både det ena och det andra.
Spotify
Betyg: **

14) Australien: Isaiah – ”Don’t Come Easy”
Fin röst i en annars ganska traditionell inledning. Påslaget när den andra versen inleds är lite häftigt. En av de bättre balladerna trots allt. Beror mest på artistens röst.
Spotify
Betyg: ***

15) Grekland: Demy – ”This is Love”
Börjar som ballad men sen när refrängen kommer blir det helt plötsligt en danslåt. Anonymt och tråkigt. Ingenting som berör mig. Här vill man lite för mycket och då blir istället ingenting bra.
Spotify
Betyg: *

16) Spanien: Manel Navarro – ”Do It For Your Lover”
Inte oäven låt, men ganska tråkigt trots allt. Det lunkar på och allt är liksom så tryggt och inte mycket sticker ut.
Spotify
Betyg: **

17) Norge: JOWST – ”Grab the Moment”
Hyfsad låt som börjar i lite backtempo. Vinner på fler lyssningar. Helt ok poplåt och med en fräck ljudbild i verserna.
Spotify
Betyg: **

Lucie Jones

18) Storbritannien: Lucie Jones – ”Never Give Up On You”
Årets bästa ballad och årets bästa bidrag! Jag tror på vartenda ord som hon sjunger. När hon sjunger att hon aldrig har gett upp så ryser jag. Äkta, berörande och en röst med nerv. I år har britterna skickat ett riktigt bra bidrag som jag vill och hoppas vinner hela tävlingen. London 2018, det vore någonting det!
Spotify
Betyg: ****

Hovig

19) Cypern: Hovig – ”Gravity”
En riktigt bra poplåt. Refrängen fastnar direkt. Härligt sug i takten och sen gör det ju inte ont att titta på sångaren. Ett av årets bättre bidrag och jag tror att den tar silverplatsen i finalen.
Spotify
Betyg: ****

20) Rumänien: Ilinca och Alex Florea – ”Yodel It!”
Det här är helt olidligt att lyssna på. Joddlar, rappar och utan någon som helst vettig melodi. Speciellt kvinnans röst skär igenom hustak när hon joddlar igång. Uruselt rakt igenom och för mig årets sämsta bidrag.
Spotify
Betyg: –

21) Tyskland: Levina – ”Perfect Life”
Ännu en tråkig låt som inte fastnar hos mig. Det är liksom inga extra och jag kommer på mig själv att tänka på annat. Sjunger ok, men som sagt…zzzzzz…
Spotify
Betyg: **

22) Ukraina: O.Torvald – ”Time”
Värdlandets bidrag blir jag inte riktigt klok på. Sångaren låter döende i början. Melodin är märklig med alla gitarrer hit och dit. I sticket blir det helt plötsligt ett jädra ös. Får inte fason på detta och betyget kan inte bli högre än en tvåa. Funkar ok att ha i bakgrunden.
Spotify
Betyg: **

23) Belgien: Blanche – ”City Lights”
Mörk härlig pipa. Snygg rapp inledning som funkar. Refrängen är lågmäld men det fungerar mycket tack vare den fina rösten.
Spotify
Betyg: ***

24) Sverige: Robin Bengtsson – ”I Can’t Go On”
Början är catchy och refrängen sitter som en smäck. En låt som är upptempo vilket behövs bland alla tradiga ballader och sen är den dessutom en väldigt bra poplåt. Tror att de sena startnumret är till fördel för Robin.
Spotify
Betyg: ***

25) Bulgarien: Kristian Kostov – ”Beautiful Mess”
Kärleksballad utan speciellt avtryck. Inget överraskande utan en snygg och ganska tråkigt producerat bidrag. Detta bidrag har sina fans av någon outgrundlig anledning och är enligt förhandstipsen en av favoriterna. Obegripligt!
Spotify
Betyg: *

26) Frankrike: Alma – ”Requiem”
Tråkigt och förutsägbart. Balladträsket har aldrig varit större och detta bidrag går mig helt förbi. Blir inte berörd överhuvudtaget.
Spotify
Betyg: *

 

Av mina 10 i topp så finns idag 6 bidrag i final. Så här VILL jag att finalen ska sluta och mina 10 i topp idag är följande:

1) Storbritannien
2) Cypern
3) Ungern

4) Israel
5) Sverige
6) Australien
7) Moldavien
8) Belgien
9) Portugal
10) Azerbajdzjan

Antal rätt ?? av 10.

Tyvärr så är listan på hur jag TROR att det slutar lite annorlunda. Jag tror t ex att joddlarlåten gillas av många och att den skitnödiga italienaren har sina favoriter. Bulgariens smörerier går hem hos vissa och sen verkar den franska sångerskan tilltala en del.

Men den listan gör jag inte ens. Min förhoppning av kvällen är att Sverige kommer bland de 10 bästa och det tror jag på.

Relaterat
Eurovision Song Contest
Pierres Schlager

Eurovision Song Contest 2017 – semifinal 1

Nu är det dags! Vi går in i eurovisionveckan med den första semifinalen ikväll 9 maj i Kiev, Ukraina. Du kan se den på SVT1 med start kl 21.00.

Finalen i den 62:a upplagan av Eurovision Song Contest 2017 går nu på lördag den 13 maj. Totalt tävlar 42 länder och i den första semifinalen går 10 av de 18 bidragen vidare. Sverige uppträder först av alla länder.

Programledarna för de tre showerna heter Volodymyr Ostapchuk, Oleksandr Skichko och Timur Miroshnychenko.

 

De som jag vill ha till final
Australien, Azerbajdzjan, Belgien, Cypern, Finland, Island, Lettland, Moldavien, Montenegro
och Sverige.

Nedan har jag skrivit lite mer om varje bidrag:

Robin Bengtsson

01) Sverige: Robin Bengtsson – ”I Can’t Go On”
Början är catchy och refrängen sitter som en smäck. En låt som är upptempo vilket behövs bland alla tradiga ballader och sen är den dessutom en väldigt bra poplåt. Vet dock inte om det är någon fördel att gå ut först av alla? Går vidare.
Spotify
Betyg: ***

02) Georgien: Tamara Gachechiladze – ”Keep The Faith”
Låten kunde vara hämtad ur en Bondfilm. Svulstigt och lite för mycket nästan hela tiden. Är ibland svag för låtar som ligger på gränsen till översvulstighet, men det blir lite för mycket i senare halvan och slutet är rentav dåligt. Går ej vidare.
Spotify
Betyg: **

Isaiah

03) Australien: Isaiah – ”Don’t Come Easy”
Fin röst i en annars ganska traditionell inledning. Påslaget när den andra versen inleds är lite häftigt. En av de bättre balladerna trots allt. Beror mest på artistens röst. Går vidare.
Spotify
Betyg: ***

04) Albanien: Lindita – ”World”
Börjar bra, men refrängen är otydlig och ganska platt. Tonartshöjning som inte är till fördel för sångerskan. Blir ganska skränigt. Går inte vidare.
Spotify
Betyg: **

05) Belgien: Blanche – ”City Lights”
Mörk härlig pipa. Snygg rapp inledning som funkar. Refrängen är lågmäld men det fungerar mycket tack vare den fina rösten. Går vidare.
Spotify
Betyg: ***

Slavko Kalezić

6) Montenegro: Slavko Kalezić  – ”Space”
Gillar hans energi och den inlevelse han har i sången. Vill upp och dansa och med det får man överbetyg av mig.
Spotify
Betyg: ****

07) Finland: Norma John – ”Blackbird”
Ganska fin ballad. Traditionellt uppbyggd med en röst som funkar bra. Lite för platt refräng men en ballad som jag gillar. Går vidare.
Spotify
Betyg: ***

08) Azerbajdzjan: DiHaj – ”Skeletons”
Gillar den tunga inledningen. Rösten ganska svag med en refräng som är ok. Ingen vinnare men den går vidare.
Spotify
Betyg: **

09) Portugal: Salvador Sobral – ”Amar Pelos Dois”
Så odaterat och annorlunda. Låter som en melodi från 30-talet likaså sången. Men det är annorlunda och sticker ut så pass att det kanske av bara den anledningen går vidare? Dessutom så vinner den på flera lyssningar…
Spotify
Betyg: **

10) Grekland: Demy – ”This is Love”
Börjar som ballad men sen när refrängen kommer blir det helt plötsligt en danslåt. Anonymt och tråkigt. Ingenting som berör mig. Här vill man lite för mycket och då blir istället ingenting bra. Går ej vidare.
Spotify
Betyg: *

11) Polen: Kasia Moś – ”Flashlight”
Träsket av ballader är djupt i år. Suggestiv lågmäld refräng. Verser som har hörts många gånger tidigare men rösten är ok. Drunknar i träsket helt enkelt. Går inte vidare.
Spotify
Betyg: **

12) Moldavien: SunStroke Project – ”Hey, Mamma!”
En bra och härlig dänga med fart i. Refrängen är lite, vad jag ska jag säga, förutsägbar men blåset efteråt gillar jag. Når inte riktigt upp till överbetyg, men dansbart är det. Går vidare.
Spotify
Betyg: ***

13) Island: Svala – ”Paper”
Suggestivt och mycket bas i melodin till en början. Tyvärr så är refrängen medioker och den fastnar inte hos mig. Men jag gillar verserna. Går vidare.
Spotify
Betyg: **

14) Tjeckien: Martina Bárta – ”My Turn”
Ytterligare en traditionell ballad. Gillar dock hennes mörka Cherliknande röst men melodin säger mig inte mycket. Texten är också tänkvärd. Går ej vidare för att melodin är för platt.
Spotify
Betyg: **

Hovig

15) Cypern: Hovig – ”Gravity”
En riktigt bra poplåt. Refrängen fastnar direkt. Härligt sug i takten och sen gör det ju inte ont att titta på sångaren. Ett av årets bättre bidrag och jag tror att den tar silverplatsen i finalen. Går vidare.
Spotify
Betyg: ****

16) Armenien: Artsvik – ”Fly With Me”
Ett ganska intetsägande malande där ingenting sätter sig. Väntar på refrängen som knappt märks. Obegriplig för mig. Går inte vidare.
Spotify
Betyg: *

17) Slovenien: Omar Naber – ”On My Way”
Det här är så traditionellt att det nästan blir löjligt. Följer alla mallar till punkt och pricka och berör mig inte ett dugg. Ingenting sticker ut någonstans och det blir lite svulstigt pekoral över det hela. Går ej vidare.
Spotify
Betyg: *

Triana Park

18) Lettland: Triana Park – ”Line”
Här går jag igång direkt. Bra poplåt som får mig att vilja dansa. Snygg refräng som är en av årets bästa och dessutom en härligt blixtrande danslåt. Får jag bestämma så blir detta bidrag 3:a i årets final. Går således vidare.
Spotiy
Betyg: ****

Till final gick följande:
Armenien, Australien, Azerbajdzjan, Belgien, Cypern, Grekland, Moldavien, Polen, Portugal och Sverige.

Antal rätt
av 10