Felix 2004-08-15 - 2019-07-22 Efter tre veckor med olika behandlingar mot njursvikt orkade inte kroppen mer. Felix är nu hemma hos sin bror Maxi. De återförenades i katthimlen idag den 22 juli 2019. Sista dagarna förstod jag att det inte skulle gå längre. Det var som om Felix gav upp i fredags. Apatisk och helt …
Vila i frid, älskade Felix! 15 augusti 2015 - 22 juli 2019
Fina, fina Maxi! Han fattas mig oerhört mycket. Min älskade Maxi som lämnade mig och familjen för ett år sedan. Minns den hemska dagen som det var igår. Minns även dagarna innan då Maxi inte alls mådde bra. När veterinären konstaterade njursvikt och att det inte gick att rädda honom. Ett år av tomhet och …
Tack för att jag hade inspelningen från A att ta till i natt. Tack A! Fördämningarna släppte och tårarna bara rann. Tankarna på avslut och att strunta i allt var väldigt starkt inom mig. Vissa stunder känns det verkligen som om jag inte har någonting kvar att ge. Att jag är klar och det är …
Den sista bilden på min mamma, i december 1980. Mamma kom och hälsade på mig och syrran på Videvägen i Uppsala i mellandagarna 1980. Har väldigt fragmentariska minnen av detta, men minns att vi fikade i källaren. Mamma mådde inte bra, men jag hade då ingen förmåga att se sådana signaler. Vid 15 års ålder …
Syrran kom på en fika igår. Av någon anledning tittade vi på ett sju år gammalt klipp med min mammas bästa väninna. Där jag befinner mig idag i tankemönster och mående var det ingen bra idé alls... En gång på 60-talet. Skulden, saknaden och ångesten drog givetvis igång inom mig, även om jag med intellektet …
Försöker andas och tänka på det positiva som händer i mitt liv. Men drömmarna tar mig tillbaka till utopin, det som aldrig blir. Vet inte varför jag gång efter annan påminns och blir så ledsen över det som aldrig kommer att bli? Ta beslut och lyssna på de som bryr sig om mig har jag …
Idag kände jag verkligen av min egen dödlighet. För er som är unga kanske det är svårt att förstå någonting sådant här, men när jag gick där på Kungsgatan tidigt i morse mot jobbet kändes det så påtagligt. Att detta jag nu är i faktiskt har ett slut! Och då har jag ändå min tro …
Om en månad fyller jag år! Det är en siffra som jag inte kan ta in i mitt medvetande, en siffra som känns mig helt främmande. Nu säger den kloke att ålder bara är en siffra och det må så vara, men 53!! Det går inte för mig att begripa att jag är så gammal. …
I lätt duggregn satte jag mig på bussen mot stan. Måste till mamma. Hon har varit ifrån mig sedan 3 januari 1981. Saknar henne så oerhört mycket just nu. Ann-Britt Pettersson föddes den 23 oktober 1947 och var min mamma tills jag fyllde 15 år. Tröst hos mor så gott det nu gick. I samma …
