Ibland blir det inte som man tänkt sig. Idag skulle jag ha jobbat hemifrån. Ta det lite lugnt och läsa in mig på vissa saker som jag inte riktigt lärt mig ännu. Distansjobb är bra på det sättet att det inte är någon som rycker i en och man kan oftast göra det som man planerat.

Idag blev det inte en sådan dag. En av cheferna ringde mig och berättade att det saknades personal i vår reception och att läget var besvärligt. Flera var förhindrade som brukar rycka in och då hörde de med mig, reservernas reserv om att sitta i receptionen några timmar. Eftersom jag numera bor i stan och har gångavstånd till jobbet var det inga problem för mig att komma in till kansliet och sköta detta. Nu blev det hela dagen eftersom jag tyckte det var ok när jag ändå var på plats.

Har inte suttit i receptionen på många år, men det fungerade bra. Numera sköter andra själva växeln, så det handlar ”bara” om att någon finns på plats och kan hänvisa gäster som kommer till kansliet samt ta hand om avgående post så att det kommer iväg med frankering. Fast det var mer ”fart” än jag trodde på förmiddagen och dessutom hade jag problem med inpasseringsdörren. Den funkade inte som jag ville och IT-stöd kom och hjälpte mig. Tänk, för om åren då var jag IT-stödet… men med hjälp av dem fick vi fart även på detta.

Koka kaffe och ordna i köket är också något som receptionen brukar hjälpa till med, men det ”slapp” jag och dessutom kom det andra arbetskamrater till undsättning och skötte detta så fint. Lunchen var lite snäv med endast 30 minuter för att hinna iväg till den lokala butiken för något att äta, men det gick bra ändå eftersom jag kunde sitta i receptionen med min lunch. Eftermiddagen blev väldigt lugn, men så kanske det är på fredagar? Fixa avgående post i en frankeringsmaskin som jag aldrig testat, men då kom en annan arbetskamrat och hjälpte mig. Så fint att vi hjälper varandra som vi gör på kansliet.

Hade jag bott kvar i Storvreta hade det kanske inte fungerat att vara så här flexibel som jag nu kunde vara. Vill hjälpa till, känna mig behövd och göra skillnad så för mig var det ingen tvekan när chefen hörde av sig. Snabb var jag också, på 30 minuter var jag på plats och då hann jag även med en snabbdusch. Inte lika snabb som Gunde Svan, men långt efter var jag inte (;-)

Ibland blir det inte som man tänkt sig, men det är ok det också. Att göra skillnad för att hjälpa andra och vara flexibel känns bra. Nu landar jag hemmavid i några minuter, innan det är dags för att fira ett födelsedagsbarn…