Ljuset

Ljuset
Bländad och paralyserad en tid.

Ljuset

Ljuset
Ställer alltid in sig en stund. För paus och nya syner.

Orkidéer

Vita orkidéer
Ståtliga och speciella. Innan beskedet.

Glasögon

Glasögon
Drygt en månad till.

Som två olika liv. Kroppsliga åtgärder för en fortsättning. Som liksom vet vad som komma skall i kamp med förstöraren som inget vill mera.

Baby I’m not made of stone
It hurts
Loving you the way I do
It hurts

Hösten är på väg...

Nu går vi in i en mörk tid. Kallare, mörkare och besvärligare på alla sätt och vis. Hösten gör mig låg och nedstämd.

Orden finns inte där. Återkommer när jag mår bättre och har lust att driva den här bloggen vidare.

Baby I’m not made of stone
It hurts
Loving you the way I do
It hurts
When all that’s left to do is watch it burn

Emeli Sandé Foto: Universal

Emeli Sandé

 

Baby I’m not made of stone
It hurts
Loving you the way I do
It hurts

Hold tight it’s a sing-a-long
I’m alright, I’m alright
But I could be wrong, baby
I know you remember me
5’3 in the back of the lavory, come on

You could lease try to look at me
Oh man, oh man
What a tragedy, ha ha
(Bang, bang!)
There goes paradise
I chill
Why we always had to roll the dice, la la

Heartbeat on the regular
To seats in the back of the cinema, hazy
Ah yeah, you’re forgetting it
And all the mad shit we did after that, crazy

Your hearts come whatever
I swear your giving me shivers, shivers

Baby I’m not made of stone
It hurts
Loving you the way I do
It hurts
When all that’s left to do is watch it burn
Oh baby, I’m not made of stone
It hurts

Hold on it’s a marathon
Run fast, Run fast
Like the rivers run, got this
Never seen in the restaurant
Hard took a minute for the pain
I got through though
My tears don’t fall to often
But your knife is cutting too deep, deep, deep
Deep
Deep
Deep
Deep….

Baby I’m not made of stone
It hurts
Loving you the way I do
It hurts
When all that’s left to do is watch it burn
Oh baby, I’m not made of stone
It hurts

It hurts the way
That you pretend you don’t remember
It hurts the way
That you forget our times together
Like the time
Laid in bed and you said it’s forever, baby
I can’t, I can’t explain no more

Baby I’m not made of stone
It hurts
Loving you the way I do
It hurts
When all that’s left to do is watch it burn
Oh baby, I’m not made of stone

(It hurts…!)

Baby I’m not made of stone
It hurts
Loving you the way I do
It hurts

Ögon

En vänlig själ har givit mig ett presentkort hos memira för en förutsättningslös undersökning av mina ögon och vilken hjälp jag kan få. Det kostar mycket pengar om ögonen går att operera, men samtidigt kan jag bli av med glasögon och linser för all framtid. Det känns som om det är värt det.

Pengar

Fick igår ett glädjande besked från Swedbank. De pengar som någon stal från mitt lönekonto har jag fått tillbaka. Tack Swedbank! I detta har ni agerat proffsigt och på ett mycket bra sätt.

Det finns saker just nu som dränerar mig en del. Måendet påverkas tyvärr negativt och jag ser för närvarande ingen väg ur detta. Hur jag än gör blir det “fel” känner jag. Det är väldigt frustrerande eftersom min goda vilja påverkas och den kompass jag haft i livet sedan en tid påverkas på ett sätt som inte är bra för mig. Orkar liksom inte hålla upp vissa saker med min vilja, sådant som tidigare gick mycket bra, det fungerar inte alls just nu.

Alkohol är inte inblandat. Den vägen är stängd för mig. Så att ni slipper spekulera i om jag åkt på ett återfall. Det har jag inte och nu har det gått 2 år 5 månader och 16 dagar utan en droppe alkohol. Det är jag väldigt stolt över kan jag tillägga, nu när så mycket annat inte fungerar såsom jag vill att det ska fungera. Men som sagt, alkoholen är en stängd väg. Murar, bommar och stängsel i massor. Går inte att passera längre!

Jesus

Ber om stöd och en väg framåt. Om kraft att kunna gå vidare utan att göra mig själv eller andra illa, för det är det sista jag vill.

Detta som kallas för livet. Prövningar och val. Min så kallade intuition säger mig att inget göra, inte agera samtidigt som just detta tär en del på mig. Hur vilar jag i det valet?

En sista sak som är positiv. Åtminstone för en sommarälskare som jag är. Kolla bilden på mitt instagramkonto! Härligt!

Personaldagar 19-20 september 2016

Mina glasögon försvann igår. Bara sådär. När vi satt på bussen från middagen och jag klev ut för att hämta min packning så är spåren borta. Vet inte vart de tog vägen.

Sen fick jag knappt sova eftersom min rumskamrat snarkade så något uppåt väggarna att det bara inte gick. Fick jag 1 1/2 timme så är det bra. Dagens pass på förmidagen blev därför en plåga för mig och på bussen hem sa jag knappt ett ord för att jag var helt slut. Har blivit ganska sömnkänslig med stigande ålder.

Personaldagar 19-20 september 2016

Men för övrigt så var personaldagarna helt ok. Det var intressant att få ta del av vad Team Egendom sysslar med i skogen samt underhållet av kyrkorna som deras kyrkoarkitekter berättade om.

Personaldagar 19-20 september 2016

Första dagen fick vi verkligen ett kanonväder när vi gick i skogen. Vindstilla, sol och över 20 grader! Det var somrigt trots att det var den 19 september.

Personaldagar 19-20 september 2016

Skogsmaskin som fäller skog på ett mycket effektivt sätt med namnet Skördare.

Personaldagar 19-20 september 2016

19 september 2016. Vi besökte Trönö nya kyrka som har en spännande historia med en brand som gjorde att den fick ett helt annat utseende än vad som var tänkt från början.

Personaldagar 19-20 september 2016

Personaldagar 19-20 september 2016

Trönö nya kyrka och dess balkong.

Personaldagar 19-20 september 2016

Från den nya till den gamla kyrkan i Trönö.

Personaldagar 19-20 september 2016

Trätrappan upp till klockstapeln.

Personaldagar 19-20 september 2016

Det är en gammal medeltidskyrka och en av detaljerna är detta hängande skepp.

160919_10

Kyrkan är en av de fastigheter som Statens fastighetsverk tog över från Riksantikvarieämbetet den första januari 2015.

Personaldagar 19-20 september 2016

Denna medeltidskyrka är också unik eftersom den har två läktare där man kan sitta. Frågan är bara hur mycket man såg av det som pågick nere på golvet, men det kanske hade mindre betydelse?

Personaldagar 19-20 september 2016

När jag var uppe på ena läktaren så hittade jag denna nässelfjäril. Jag tyckte synd om den och släppte ut den. Dagens goda gärning?

Personaldagar 19-20 september 2016

Efter sista kyrkobesöket där vi blev fullproppade med information om bygget och vad kyrkorna innehöll så bjöds vi till Växbo krog på middag. Huvudrätt var kronhjort och efterrätten ser ni ovan. Så gott.

En bra sak numera är att vill man ha alkohol i någon form till maten får man betala det själv. Det tycker jag är bra.

Personaldagar 19-20 september 2016

20 september 2016. Som sagt, efter en katastrofal natt där jag knappt sov en blund så körde vi mer teori den andra dagen. Vi guidades genom vilka skogliga program som används samt vilka kyrkreservat som finns i Uppsala stift.

Tyvärr var jag väldigt segstartad och trött stora delar av förmiddagen. Hade svårt att hänga med i alla begrepp, så att stå ute på stiftsgårdens altan och se ut mot vyerna fick sinnena att kvickna till något under förmiddagsfikat.

Personaldagar 19-20 september 2016

En del åt lunch utomhus. Det är ganska häftigt den 20 september 2016 uppe i Hälsingland på stiftsgården i Undersvik.

Sammantaget var det intressant att få lyssna till skogvaktare, planerare och personal från Team Egendom. Det ger en större förståelse och sammanhanget att vi hör ihop förstärks. Det är lite skillnad mot hur det såg ut för 20 år sedan, då det var mer vattentäta skott mellan enheterna.

Det gäller att hänga med och vara öppen i sinnet. Att hänga kvar vid det gamla gynnar ingen.

Evigheten och medvetandet i mina tankar. Kan bli ganska djup när den sidan sätter in. Försöker undvika det eftersom jag vet att för mycket grubblande över sådant påverkar mig negativt. Fastnar ofta i rädslan och det mörka.

Gå mot ljuset...

Men detta med evigheten var svårt att släppa och när det nu även blir en bloggpost i ämnet, förstår ni att jag fastnade och bara måste skriva av mig. I tanken om ljuset, vägledning och mod. Lyssna på det som länge nu försökt nå mig men där jag värjer mig hela tiden.

Evigheten är ett läskigt begrepp. Att leva för evigt och aldrig dö. Smaka på det och tänk er in i det på djupet. Är inte det ganska konstigt att förstå att vi aldrig kommer att dö? Vår kropp försvinner och förmultnar, men vårt medvetande försvinner aldrig.

Vad är ett medvetande? Kan det gränsas av eller går jag in i andra själars medvetande den dagen då jag går över till Andra sidan? Hur begränsas det i så fall av? Vart tar min lilla del vägen i det stora medvetandet? Där allt är ett.

Är ju inne i någonting märklig själv med mitt eget medvetande där just känslan av en helhet skrämmer mig en hel del. Där jaget, den lilla Jerry, är någonting mycket större tillsammans med andra medvetanden. Just detta med gränser och vart jag så att säga “upphör” och går upp i andra medvetandet, det är svårt att greppa med mitt jordiska jag, mitt ego.

Hela mitt väsen känner att vi lever för evigt. Men evigheten och tankarna kring det gör mig trött. När får man ro? Ska man vandra och utmanas för evigt? Känner att jag varit igång länge redan nu och vissa perioder dominerar tröttheten och jag känner mig gammal. På att vandra, på att lära mig saker som jag ibland bara känner som upprepanden och meningslösa samtidigt som jag någonstans vet att det är just detta allt handlar om, att känna en meningsfullhet i det hela.

Att tänka på evigheten i djupet är jobbigt. Att man inte kommer undan när man dör, utan då ställer man om och stöter på nya utmaningar. Detta pågår liv efter liv. För evigt. När får man vila?

Det som komplicerar det hela och som gör att jag grubblar är rädslan för den så kallade döden samtidigt som jag vet om evigheten men jag har inte kontroll över den. Det är kontrollen som jag alltid jagat och så har det varit i det här livet, hela tiden. Alltid kontroll och så lite friktion som möjligt. Naivt och så egoistiskt, men så har det varit för mig.

Det är svårt att skriva ner mina tankar i ord när det handlar om medvetandet och den förskjutning som pågår inom mig utan att jag låter helt tokig. Ibland tror jag själv att jag är tokig för att nästa stund vara helt på det klara med meningen och varför jag går igenom detta just nu. Det är en märklig dubbelhet i detta.

Känner av skillnaden mellan mitt jordiska ego och det högre som finns inom mig alltmer. De båda har blivit mer markerade emot varandra och att själv acceptera vissa saker är väldigt tufft för mig. Att vila i det som sker, acceptera och inte låta det jordiska egot styra på grund av rädsla i den längtan jag har efter kärlek och närhet är väldigt plågsamt för mig emellanåt. För jag vet egentligen inte vad det är som styr och som gör att jag inte bara kan slappna av i det hela.

Humbug, flummerier och struntprat må det vara, men allt detta finns inom mig och för mig är det en verklighet, vad det nu är för någonting? Jag lever med allt detta inom mig och försöker få ordning på tankarna med en balans och ett mod i att låta det som kommer komma och inte vara rädd för det. Kan inte ens skylla på droger och att jag är påverkad av saker utanför mig själv, utan detta blir allt starkare och tydligare inom mig. Kanske just därför?

Så här säger professor i biofysik Hans Liljenström i en intervju från 2006 om medvetandet och utvecklingen av densamma:

Vårt medvetande är kopplat till vårt ”jag”, och jaget är kopplat till tänkande och minne. Ett vidgat medvetande handlar mycket om att lära känna detta ”jag”. Men det är när vi släpper fixeringen vid det egna jaget som vi kan leva mer etiskt i ett globalt perspektiv – och det, menar han, är en viktig del av mänsklig utveckling.

– Jag tror att medvetandet är en fundamental egenskap i universum, och direkt kopplat till meningen. Meningen är att vi ska utveckla medvetandet. Det tror jag mänskligheten som sådan är på väg att göra.

Har också hittat en intressant TV-intervju med professorn från 2012.

Just för att jag själv känner som jag gör så intresserar ämnet mig alltmer.

Jesus o korset

Ber om hjälp att hitta en andlig mental coach. Som kan hjälpa mig att släppa de blockeringar av rädsla som är svåra att komma förbi och där jag inte klarar att komma vidare ensam. Ber om hjälp.

Arkiv

Kategorier

Clinton eller Trump?

Senaste bilder

Så här nära har aldrig Maja och Maxi varit tidigare. #catlovers #katt #elmysos Numera fönstervägen... #katt #catlovers I väntan på ögonkoll hos #memira Snart åker burret av! Ser ju mer vild än tam ut... #trollet #selfie Majsan är på busen 😺 #catlovers #katt Smultronen börjar om. Vilken långdragen sommar i år.

Twitter

Tweets jag gillar