Besviken och trött på mig själv. Frustrerad och helt slut i både kropp och knopp. Känns nästan som bakslag, men jag vet att jag inte ska tänka på det viset. Det finns lärdomar i allt och att vilja men inte kunna allt, det skapar både ångest och frustration i mig, vilket i sig hur paradoxalt det än kan låta är ett bra tecken, även om det känns precis tvärtom.

24 februari 2017 Norra Luthagen

Åkte dubbla bussar för att besöka Clabbe och Inger i fredags. Blev nästan chockad över all bebyggelse i Norra Luthagen. Har nog inte varit där på en 4-5 år och det såg helt annorlunda ut.

24 februari 2017 Norra Luthagen

Tidigare var det bara en stor äng där det nu står massor av hus. Det finns till och med ett nytt torg med en flera olika affärer. Det var nog lite väl länge sedan som jag hälsade på Clabbe och Inger…

24 februari 2017 Ikoner

De bjöd på lunch och fika. Vi pratade i ett par timmar och det var väldigt roligt att träffa dem båda.

När jag skulle hem tog jag mig en promenad så att jag slapp att åka två bussar för att komma hem. Överskattade nog min förmåga för jag var helt slut efter detta, men hade ändå svårt att komma till ro. Tror att det blev lite för mycket intryck och sådant för mig.

24 februari 2017 Maxi

Helt plötsligt så har Maxi börjat sova på Majas sovplats. Det har nu pågått under några dagar. Märkligt att han nu väljer den platsen efter att helt ha ignorerat den tidigare. Han är söt i alla fall där han ligger och snusar.

25 februari 2017 Collage barndomen

Frida överraskade mig totalt när hon skickade detta collage till mig. Det är bilder på mig, min mamma och syrran under min barndom. Många tankar och känslor väcker collaget. Blir väldigt varm om hjärtat över att Frida gjorde detta till mig.

På förmiddagen igår hade jag tänkt att ta mig en promenad, men orkade inte riktigt. Det blev en kort sväng eftersom krafterna helt enkelt inte fanns där. Tror att äventyret i fredags tog mer på mig än vad jag ville inse. Somnade och sov ett par timmar och vaknade av att syrran ringde på dörren.

Hon ringde mig tidigare och ville träffas. Hon kom hit och hade med sig tulpaner, semlor och ett gott humör. Vi pratade länge och hjärnan min gick på högvarv ännu en dag. Nya intryck och känslorna for åt alla håll.

Tror som sagt att jag har kört på lite för hårt de sista dagarna. Varit social i flera dagar i sträck, vilket gjort att jag har svårt att hejda mig och då kommer upp i varv när jag känner mig bättre. Lurar liksom mig själv.

Vill mer än jag orkar och har väldigt svårt med balansen. Att inte bara köra på nu när jag mår bättre och hjärnan liksom har “vaknat till” igen behärskar jag inte. Det är så svårt att hålla igen och jag blir ledsen och frustrerad på mig själv. Tror mig orka mer än jag gör. Har börjat få problem att sova längre perioder på nätterna sedan några dagar, vilket troligtvis beror på att hjärnan är mer aktiv än i början då den var helt utslagen.

Det bästa nu är att vara själv och tanken är att jag inte ska träffa någon idag. Vara ensam och bara ta det lugnt, för i morgon måndag ska jag ut och åka buss igen för att ta mig till jobbet och där ha ett möte om hur det blir fortsättningsvis. Inför detta är jag ganska nervös av flera olika anledningar.

Idag har jag redan hunnit att ta mig en förmiddagslur.  Det är frustrerande att inte ha den kraft som fanns där för ett år sedan.

Min dotter Frida har gjort två fina collage till mig.

The Queen of Pop Madonna:

Madonna Collage 2017

Visst är den häftig? Har den som bakgrund både på mobilen och datorn.

Hon studerar bildhantering nu i skolan och den första hon gjorde var på katterna:

Collage katterna 2017

Maja, Felix och Maxi fick äran att vara det första motivet. Är så glad att jag fick en kopia även av detta collage.

Tack Frida!

23 februari 2017 Nakna björkar

Måendet stiger ju blåare himlen är. En härlig förmiddagspromenad fick jag igår.

23 februari 2017 Arbetskamrater

På eftermiddagen fick jag besök av tre arbetskamrater. Det var mycket roligt att träffa dem. Det har ju nu gått ett tag sedan vi sågs.

23 februari 2017 Matar katter

Katterna fick godis av Gunilla.

De gav mig energi och jag hade svårt att sova på natten. Så lite behöver jag i dagsläget för att få sömnproblem… men överlag märker jag att jag mår bättre just av att hjärnan “vaknat till” och det blir svårare med sömnen överlag.

Det är aldrig riktigt bra, den där balansen…å ena sidan och å andra sidan. Det viktiga är nu att som sagt hitta balansen i detta.

23 februari 2017 Maja

Gunilla tog en fin bild på Maja.

23 februari 2017 Felix & Maxi

Denna bild på Felix och Maxi tycker jag mycket om, därför så lägger jag ut den även här. Det speciella är att båda tittar in i kameran. Så fina.

Idag ska jag ut och åka buss. Förr i tiden inga problem alls och det tror jag inte det blir idag heller. Andas lugnt och tror på mig själv. Det är förbättringar på gång i gubben. Helt klart. Nu kör vi!

Den här boken av Hédi Fried borde finnas i varje skola och delas ut till alla elever. Frågor jag fått om Förintelsen.

Syftet med boken är att lära oss undvika historiska misstag. Jag hoppas att den kan få alla som läser den att förstå att vi inte är predestinerade att ikläda oss rollen som förövare eller åskådare. Vi som individer ha r en egen vilja och ett ansvar, och att bara genom att ta det ansvaret kan vi undvika att historien upprepar sig ännu en gång.

Hédi Fried, december 2016

Ibland känns orden helt overkliga och så grymma, men lik förbannat är de sanna. Det är fasansfullt att ta in och verkligen i djupet tänka på vad som skedde.

Dessa fabriker av organiserad utrotning går över alla gränser i anständighet och moral. Hur kan människan sjunka så lågt och göra detta mot andra människor? Vår historia är fylld av barbariska handlingar och Förintelsen är en av de absolut värsta exemplen där människan totalt tappade sin empatiska kompass.

Boken är viktig att sprida. Att det ens finns människor idag som förnekar Förintelsen visar just på att vi aldrig får glömma! Snart finns ingen överlevande kvar i livet och då är sådana här böcker mycket viktiga.

Frieds svarar i boken på ett urval av de vanligaste frågorna hon fått genom åren när hon föreläst om sina ohyggliga upplevelser. Bland annat:

Vad är det värsta du varit med om?
Hur kunde ett helt folk ställa upp bakom Hitler?
Varför gjorde ni inte motstånd?
Hur var det att leva i lägren?
Vad hjälpte dig att överleva?

Relaterat
Hédi Frieds hemsida

TofflanFrågor jag fått om Förintelsen
DN – Frågor jag fått om Förintelsen

21 februari 2017 Vänskap

Tre äldre själar går alltid bredvid varandra med sina rullatorer och har gjort så under lång tid nu. Ibland när jag är ute och promenerar ser jag dem och blir varm om hjärtat.

Synen fick mig att tänka tillbaka på mitt liv och vänskaper som kommit och gått genom åren. Tilliten och förmågan att se bortom det svarta eller vita har varit svårt för mig och då speciellt under åren då alkoholen fanns i mitt liv. Alkoholen förstärkte de sämre sidorna hos mig och fick det svart-vita än starkare. Det har resulterat i flera förluster av vänner som jag idag kan sakna under vissa perioder.

Sommaren 1972 i Bergvik

Den där 6-åringen som kastades in i den rökdoftande vita Volvo Duetten förföljer mig fortfarande.

Att gråtandes titta framåt mot framsätena och inte få någon förståelse, inte ens från mor, utan bara tystnad, har nog vingklippt pojken mer än han först trodde.

Detta på flera olika plan eftersom han fortfarande känner sig illa till mods när han tänker tillbaka på den där sommaren 1972. Tror relationer oavsett karaktär tagit stryk av detta svek pojken då tvingades utstå.

Det tog många år som sagt innan pojken ens kunde koppla ihop detta med de relationsproblem som kom senare i livet. Vänskap, rädslan att inte duga och förgå istället för att förgås genom att straffa ut sig från någonting som kom för nära eller blev för allvarligt har skett flera gånger under pojkens år i det här livet. Det är som om pojken stannat känslomässigt och aldrig kunnat komma vidare.

21 februari 2017 Soldis

Idag finns mycket ledsenhet över hur mycket detta har påverkat. Tror att det är en stor orsak till problemen även med relationer där fröet till kärlek gentemot någon person och då helst av sitt eget kön funnits. Skam och känslor av äckel.

Det var ju detta som pojken inte förstod när han var 6 år att det var fel enligt hans föräldrar att “leka” med en annan pojke och oskyldigt utforska varandras kroppar. När man är 6 år styr nyfikenheten och någonting rätt eller fel finns inte i den åldern. Det visste inte pojken och hur skulle han kunna ha veta det?

Tankarna kring detta pratas det inte om inför någon… varje avvisning, varje bakslag och oförmåga att behålla en vän eller få ett positivt gensvar vid de få tillfällena känslor fanns med i bilden, de sätter sig som stora feta taggar i hjärtat.

Det finns någonting i pojken som hatar och säger att han förtjänar detta öde där han idag sitter ensam sedan flera år. Intellektuellt förnuft har inte en chans i detta.

21 februari 2017 Soldis

Det går inte att skylla situationen på andra. Ansvaret för sina relationer och att det gått som det har gjort med en del saker ligger inte på någon annan. En annan insikt finns idag om varför närmandet till andra människor varit svårt under livet och varför det i många fall slutat med konflikter och tråkigheter.

Det är väldigt få som varit med under många år. Kärlek och modet att våga har varit nästan obefintlig. Vågar inte och då vinner ensamheten. Så fungerar det ju.

Stor sorg kring tankarna om detta. Social och öppen i grunden, men många gånger finns inte förmågan att visa detta på grund av dålig självkänsla. Duger inte, värd mindre på något sätt. Tankar på hypnos för att “gå tillbaka” finns där och kanske är det en väg framåt?

För pojken i baksätet i den rökdoftande vita Volvo Duetten och hans vingklippta känslor är ständigt närvarande.

19 februari 2017 Förmiddagspromenad

Ibland är det som om det inte ens är jag. Stegen, vinden och synen tillhör någon annan. Varje förmiddag med få undantag är numera gåendes under cirkus en timme.

19 februari 2017 Frysta hallon

Frysta hallon. Bra komplement till all glass som jag bär hem dessa dagar.

19 februari 2017 Maja

Mitt sällskap vill också kolla in en rulle.

19 februari 2017 Maja

Maja aka Majsan aka Majvor är alltid med. Nyfiken och nyter i alla lägen.

170218_annajobb

En fungerande stjärnmejsel ska under tisdagen få klart det som påbörjades i lördags av Anna.

Torrbloggning är bra för det lokala arkivet. För mitt minne.

Arkiv

Kategorier

Senaste bilder

Besök av @monalagvik som bjuder på semla! #semla Tyvärr så pallade jag bara med en kort promenad i det fina vädret. Blir frustrerad när jag överskattar min kapacitet vilket också gör att humöret sjunker och sinnet förmörkas. Det är bara att vila och komma igen! Tack @trinklied ❤❤ Fina ikoner hos Clabbe och Inger. Livsnjutaren! #catlover Godis till kattterna som @lisalukaskatt hade med sig. #catlover

Twitter

Tweets jag gillar