You are currently browsing the category archive for the ‘Politik’ category.
Blir fruktansvärt provocerad över att läsa det inrikesminister Anders Ygeman säger om uppgifterna att det finns tusentals (inte hundratals som SÄPO tidigare trodde) av radikala islamister i Sverige:
Jag tror Sverige underskattade hotet från den våldsbejakande extremismen och den ideologiska överbyggnaden från våldsbejakande islamism.
Vadå Sverige? Det var fanimej ni naiva politiker som underskattade!! Skämmes! Blir som sagt oerhört provocerad över de orden och att det nu, när problemen verkligen börjar synas i samhället med integrationsproblem, ungdomsgäng som vandaliserar, hedersförtryck som ökar och kvinnor som “faller från balkonger” och skadas svårt och ibland till och med dör. Gruppvåldtäkter som jag inte minns att vi läste om förr på det sätt som man nu får ta del av allt oftare. Vad är det som händer i vårt land?
Att komma nu och säga att Sverige underskattade detta är otroligt provocerande. Det finns debattörer och röster som har hävdat detta i många års tid utan att politiker eller myndighetssverige lyssnat. Fortfarande ges det tillstånd till nya tveksamma moskéer och då främst från majoriteter på vänstersidan. Ingen bakgrundskoll, ingenting utan naivitet och en tro på att de ska ändra sig på något utopiskt sagolikt sätt. Sen kommer rapporterna om budskapen som hamras ut av imaner om synen på kvinnor, homosexuella och judar.
Sara Mohammad. Foto: Anders Henrikson
Allt det som gjort Sverige till ett rikt och fritt land ifrågasätts av islamister och andra religiösa och traditionella mörka krafter. Detta måste få ett slut, skriver Sara Mohammad, GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime.
Det är då man baxnar över Ygemans uttalande och att de är år efter i synen på vad som sker och inte ens kan ta ett eget ansvar i denna otäcka utveckling.
Att människor (främst på vänsterkanten) inte ser kopplingen av alltfler extremtroende muslimer i landet och de problem som de för med sig är oerhört skrämmande och ett verklighetsfrånvänt förhållningssätt. Det finns liksom inga marginaler att ignorera den syn extremisterna har på västerlandet.
Islam skrämmer mig. Synen på kvinnor, könsapartheid i det offentliga rummet, kvinnor som tvingas täcka sig, enklaver där männen styr med järnhand och synen på minoriteter som inte är muslimer blir allt aggressivare.
När ska vi prata om detta utan att bli kallade för islamofober och rasister? Det uppenbara ignoreras genom att blanda ihop korten för att tro på någonting som inte blir bättre, utan bara värre för varje år som går.
Sen undrar folk varför Sverigedemokraterna får över 20% i senaste opinionsundersökningen?!!
När ska de etablerade partierna förstå vad som håller på att hända i Sverige? Är det först vid valet 2018 som de riktigt kan ta in missnöjet över den flata hanteringen av islamister och extremismen som växer sig allt starkare i vårt land?
Relaterat
Omar Makram: Det här är varför jag inte längre kan acceptera islam (170415)
Har varit i London flera gånger. Den staden har alltid känts som om jag bott där tidigare och alltid när jag varit där känner jag mig som hemma. Det är en känsla som alltid har funnits hos mig de gånger jag besökt staden.
Mitt hjärta är för alltid i London. Vaknade mitt i natten och läste om de nya terrordåden. Först blev jag ledsen över att läsa om att sju människor återigen fått sätta livet till för dessa förvirrade islamtolkare. Sen stiger ilskan över att detta återigen drabbar ett västerländskt land som faktiskt välkomnat dessa människor till möjligheten att leva i fred och frihet.
Det är en märklig tid vi lever i och det har gått fort de sista åren. Extrema muslimer verkar bli alltfler och det är nog tyvärr inte sista gången vi ser sådana här terrordåd.
De religiösa muslimerna bråkar även med varandra. Ju fler som kommer till våra länder, ju vanligare blir detta. Ett exempel är det som just nu pågår i Hässleholm. Hur många sådana här platser finns det bara i Sverige?! Detta skrämmer mig oerhört där potentiella terrorister i lugn och ro kan planera nästa attack samt sprida och påverka unga muslimer över deras syn på kvinnor och homosexuella.
Vad ska myndigheterna i de öppna fria västerländerna göra? Ska de bara låta den här utvecklingen få fortsätta och låta det bli värre för varje år som går? Vad ska man göra för att vända utvecklingen? Vad kan man göra? Det som görs idag är uppenbarligen inte tillräckligt eftersom detta händer allt oftare!
Denna sorgens dag är mitt hjärta hos de drabbade i London.
Terrorattacken i Stockholm har dominerat mitt och mångas sinne den här helgen. Tänker mycket på de drabbade och de som inte kom hem i fredags. Nu vet vi att ett av offren är en 11-årig flicka som var på väg hem från skolan. Fy fan säger jag bara. 11 år och hela livet framför sig!
Den förvridna bild som terroristen och många gelikar bär på saknar total mänsklig empati vilket gör att de inte kan behandlas som “vanliga” kriminella. De går inte att botas eller rehabiliteras helt enkelt. För vem ska ens få den möjligheten efter att ha kapat en lastbil och sedan i berått mod kört över människor i hög hastighet?!
Det ofattbara för en extremistiskt tro på en värld styrd av… ja vad fan då för någonting? Inte är det kärlek och tolerans i alla fall… att vara tolerant inför det intoleranta är en gräns som sådana här attentat inte gör möjlig, även om många inom våra myndigheter bär på en naiv och drömmande tro om allas möjlighet till förändring. Efter detta måste denna tro förändras till en skarp linje där lås och bom är det enda som gäller.
Sveriges statsminister Stefan Löfvén har jag bara positivt att säga om i samband med denna katastrof. Han har uppträtt som en statsman och givit ett tryggt och förtroendeingivande intryck.
Som tur var har de flesta människor empati och känslor av kärlek i sig. Det visar inte minst det som hänt efteråt och hur vi tar hand om varandra.
Polisen, sjukvården och alla som jobbar i samhälleliga funktioner har gjort en fantastisk insats. Blomhavet är enormt och jag måste säga att svenska folkets reaktioner ändå ger mig hopp, trots att Sverige och Stockholm nu råkat ut för detta hemska terrordåd.
Hur ska vi gå vidare? Tillsammans…
Svårt att ta in och svårt att tänka lite djupare på just nu. Mina tankar är hos de familjer som mist en familjemedlem i terrorattacken i Stockholm igår.
En lastbil körde över människor på Drottninggatan och tillslut hamnade fordonet i ingången till Åhléns. Fyra döda och nio personer på sjukhus. En man är anhållen.
Jag tycker vår statsminister Stefan Löfvén visade beslutsamhet och medkänsla med offren i terrorattacken under sin presskonferens igår kväll!
Sverige, det land jag är fodd i och bott i hela mitt liv, har nu drabbats av denna terror som så många andra länder och idag är jag bedrövad, ledsen och orolig. Det som värmer mitt hjärta i katastrofen är den medmänsklighet och de fina sidor som människor visat varandra. Måste också ge en eloge till polisen och “samhället” som har fungerat väl under denna terrorattack, i all fall som jag har uppfattat det genom medias rapportering.
I denna stund ska man inte käbbla politiskt och vinna billiga poänger utan stå enade oavsett vad man anser om anledningen till det som nu skett. Det är min bestämda uppfattning.
Det är tomt just nu. Förvånad och faktiskt lite orolig för framtiden.
Orkar inte analysera detta haveri. Vad händer nu?
#StillWithHer
Det har varit en lång och smutsig kampanj där sakfrågorna kommit i skymundan och då främst från Trumps sida. En kampanj där halvsanningar och rena lögner skapats för att misskreditera och förskjuta en verklighetsbild som många gånger inte stämmer.
Nu senast FBI och dess försök att smutskasta Hillary Clinton där Trump fortsätter att ljuga och trumma på om att hon är skyldig och bör kastas i fängelse. Två dagar innan valet tog FBI tillbaka allt, men skadan är kanske redan skedd? Det är fanimej skandal om Trump nu vinner tack vare detta och att ens använda den vokabulären utan någon som hels form av bevis visar på hur olämplig han är som USA:s nästa president.
Jag är med Hillary Clinton. Hon är det bästa valet för både USA och världen. Vi är starkare om vi inkluderar människor istället för tvärtom. Trumps glidande på sanningen är en otäck och skrämmande utveckling som det här valet har visat på. Hans kvinnosyn och otäcka hätska utfall mot minoriteter har inte nagelfarits tillräckligt tufft av media utan han har fått komma undan alltför lätt och då speciellt de sista två veckorna.
I de senaste opinionsundersökningarna nationellt leder Clinton med 2-3% och det ser i alla fall ut idag som om hon ska klara detta. Hon blir då USA:s första kvinnliga president. Tänker inte tippa någonting eftersom jag är för nervig för sådant och känner en sådan ovisshet, men utgången av detta val är det viktigaste på många år, inte bara för USA utan för hela vår värld.
Jag kommer att sitta som klistrad framför TV:n natten mot onsdag. #HillaryForPresident #Hillary2016 och #ImWithHer är taggar som ligger närmast mitt hjärta i morgon.
Vad jag hoppas att jag i nästa bloggpost får gratulera Hillary Rodham Clinton till segern!
