Över 130 stycken utställare på samma plats när det åter var dags för Retro- & Antikmässa i Uppsala. Det är som om att gå på massor av loppmarknader efter varandra. Lilla julafton alltså. För några år sedan satte jag knappt min fot på ett dylika ställe. Tiderna förändras (;-)

Men det blir jobbigt efter ett tag. Det är så mycket folk och man stöter i människor hela tiden. Folk står i vägen, det knuffas hit och dit och en del kör på som bulldozers utan tanke på andra.

Fast ändå är det alltid roligt att gå på dessa mässor, men som sagt, jag tröttnar ganska fort. Just för att det är så mycket energier i omlopp. Blir helt slut och efter en stund träder tunnelseendet in för att det ens ska fungera. Sen flyter allt bara ihop och då är det dags att gå.

Mange bjöd på biljetterna och jag åkte dit med äldsta dottern och J. Hittade lite småpryttlar. Många saker är ganska dyra och då måste jag verkligen vilja ha just den saken för att det ska bli någon affär.

Avslutade efter någon timme och gick tillbaka till stan. Dottern och J var inte klara på långa vägar. Handlade lite och åkte sen hem till Maja.

Försökte mysa till det på kvällen. Ensamma lördagar utan någon annan själ närvarande har jag verkligen fått rutin på (;-). Klagar egentligen inte eftersom älskade Maja finns hos mig. Hon betyder så mycket!

Tände de små porslinshusen för en gång skull och det blev riktigt fint.

Det har blivit en liten samling av dem också. Gillar variationen som finns. Priserna är dock ganska höga på de flesta husen, men jag köper in ett då och då.

Vaknade tidigt som vanligt. Söndagar har blivit ganska tuffa dagar. Har väldigt svårt att ”bara vara” och inte göra någonting. Vill alltid iväg på saker och likaså denna söndag. Som om jag flyr från mig själv. Igen.

Söker aktiviteter för att inte bli för ensam med mina tankar. Bara vara här och nu med mig själv är inte en av mina favoritsysselsättningar. Det är lätt att skriva om detta och hur viktigt det är att våga möta sig själv, men själv är jag ganska dålig på det.