För tolv år sedan drack jag min sista alkoholhaltiga dryck. Det var genom jobbet och vi firade att Stiftets hus fyllde 20 år! Jag var på Buddys tillsammans med Clabbe och Bria från jobbet.

Bilden är från Buddys, fast från ett tidigare tillfälle än 5 april 2014.

Då förstod jag inte att detta var den sista gången jag drack. Men hade under flera år känt att vägen med alkoholen hade nått sitt vägs ände för mig. Men ändå fortsatte jag under några år att dricka och då främst som en flykt från det verkliga livet. Som funkade allt sämre. Hade liksom inga alternativ att ”komma bort” och fly livet en liten stund.

Sent på nattkröken hemma hos en arbetskamrat och bilden är från sista gången jag drack, efter midnatt och datumet var den 5 april 2014.

Har skrivit om alkoholen i mitt liv många gånger. Nu känns den eran väldigt långt borta. Har visst haft tankar på att dricka igen, men det har aldrig varit så pass starkt, att jag fallit till föga. Tankarna på att vara bakfull har hjälpt mig att inte ta den vägen igen.

Har också berättat om den ”röst” som inom mig verkligen gav mig en varning någon vecka senare när ”suget” på att komma bort lite igen återigen försökte slå klorna i mig. ”Rösten” var så klar och budskapet gick inte att vifta bort. Fortsatte jag att dricka så skulle jag gå över en röd linje och mitt liv skulle ta en helt annan väg, än vad den har gjort idag.

Efter den ”rösten” var det inget snack. Sug och lust att dricka bara försvann och det alternativet har sedan dess inte funnits hos mig. Har varit försiktig och speciellt i början utsatte jag mig inte för sådana miljöer överhuvudtaget. Idag är det inga problem att vara tillsammans med människor som dricker alkohol. Så kände jag ganska tidigt.

Att sluta dricka alkohol har inte löst alla mina problem. Långt ifrån, men jag tacklar mina problem utan alkohol och den förskjutningen i tankarna är på ett annat sätt idag. Alkoholen frigjorde ofta de minde smickrande tankarna inom mig. Många gånger fick jag be om ursäkt för mitt beteende under ruset av alkohol.

Men alkoholen var inte bara av ondo, men säger jag att 90% inte var bra för mig, förstår ni. De övriga få procenten gjorde mig modig och jag vågade träffa människor på ett annat sätt än idag. Då var jag inte lika rädd och orolig och det gjorde att jag fick erfarenheter hur det är att ha relationer med människor, om än i väldigt korta perioder. Det har helt uteblivit efter att jag har slutat med alkoholen, just för att jag inte har klarat av det och vågat ta första steget.

Fördelarna är så mångdubbelt mer en känsla av att leva mer autentiskt och att alla besluten jag gör (eller inte gör) bygger på ett nyktert sinne. Kroppen mår så mycket bättre och den där grova fylleångesten är givetvis borta när man inte dricker. Det är den allra största fördelen, att slippa återuppleva ångesten som alkoholen gav mig dagen efter.

Utan alkohol i 12 år. Känslan är stark att detta kommer att gälla i hela mitt liv. Alkoholen finns inte som ett alternativ när jag idag mår dåligt. Det är så skönt.

4 383 dagar har gått utan en öl, ett glas vin eller en grogg. Det gör mig stolt att ha kommit dit jag är idag. Tack ”rösten” som hjälpte mig att ta beslutet.