Skriva av mig. Ut med känslorna och liksom skriv bara. Egentligen spelar det ingen roll om vad….

Tog en promenad till Gränby centrum (numera Gränbystaden) igår för att möta upp syrran M. Fint väder med sol och några plusgrader. Har inte varit dit för att kolla sen jag flyttade in till stan.

Det var stort med många butiker på ett par våningar. Många klädbutiker, tre skoaffärer minst och ett par apotek. Några fik och lite annat. Syrran handlade en overall till sin dotters son A medan jag endast spenderade pengar på lunchmat (och en god semla). Vi gick runt ganska tidigt på förmiddagen och det var lagom med folk. Ju mer klockan gick, ju mer puls och energier blev det. Har lite svårt för folksamlingar numera och vill liksom undvika sådant så långt det nu går.

Gränby centrum är ganska tråkigt faktiskt. Inte så mysigt eller hur jag ska uttrycka det. Butikerna ligger på rad och det är ganska likriktat. Hittade ingen favoritbutik. Var mest glad att jag kom ut och fick fika en liten stund med syrran och prata lite.

När jag och syrran var små fanns inte dessa hus. Det var bara en jätteparkering in till Gränby centrum. Det har hänt mycket de senaste åren med bostäder, ny butiksyta och en filmbiograf.

Vi tog vägen tillbaka genom Gränbyparken. Vi bodde på Almqvistgatan under några år i början på 70-talet och då såg givetvis det mesta annorlunda ut. Det är mer än 50 år sedan och tankarna svindlar om man tänker på vart vi är om ytterligare 50 år. Men så är det med tiden och det är bara att försöka göra det bästa av dagen.

Hemma hamnade jag som vanligt i soffan och riktigt vad jag gör vet jag inte. Städa blir idag och tvätta nästa helg. Springer väl omkring och pratar för mig själv och med Maja. Stackars katt! Programmen på TV:n är alltmer ointressanta och första deltävlingen av melodifestivalen stod på med Carina Berg som programledare. Kan inte säga att det engagerade mig så mycket överhuvudtaget förutom att prata lite med barnen via Messenger under sändningen (;-). Vill mest gå och sova och liksom slippa vara uppe just nu.

I morgon hoppas jag att mötet blir av med nya chefen och en annan chef som jobbar nära mig. Förra veckan blev det inställt för ett annat möte som bokades in efter det att jag bokat vårt möte och det kändes ju sådär. Men jag fick en bra förklaring trots allt, så med det nöjer jag mig. Behöver struktur, tydlighet och vetskap om hur och om jag ska jobba med vissa arbetsuppgifter. Sakta men säkert kommer min tjänst på plats, det vet jag ju, men med mitt dåliga tålamod och oförmågan att bara vara så har det sista tiden bara skapats frustration hos mig. Orkar liksom inte med att inte veta längre och förhoppningsvis skingras några dimmor i morgon.

Skriva av mig. Det är min bästa terapi just nu.