Stora som jag vet inte vad! Förutsätter och tror alltid det värsta. Dagens möte på jobbet blev något helt annat än vad hjärnspökena trodde.

Hjärnspöken deluxe och både tankar och känslor på gränsen till att tappa det helt. Förstår inte vad jag håller på med!

Lyhörda och bra lösningar på det som fallit mellan stolarna. Går och gruvar mig i veckor, sover dåligt och tar ut det värsta innan. Det är ju inte första gången om jag säger som så.

Att allt får vara bra samtidigt är precis som om det inte finns i mitt DNA. Det måste alltid finnas något att haka upp sig på. Livet får liksom inte vara ljust och fint. Tala om hjärnspöken deluxe!