Det började redan igår. De tunga tankarna ville inte släppa. När det ligger utanför mig själv och jag inte kan göra mer än erbjuda mitt öra, då känner jag mig väldigt liten.

Idag har det hängt kvar. Försöker bara finnas här i fall jag kan göra någonting. Märker att det påverkar mig väldigt mycket när det är människor som jag bryr mig om som inte mår bra. Blir orolig, låg och ganska funderande på sakernas tillstånd.

Tycker ju rent generellt att det här är den tyngsta perioden på året. Så det spelar säkert in också. Det är väl en kombination av många olika saker som gör att den här dagen har varit tung.

Här känt mig väldigt trött också. Har idag även haft känningar i magen av min medicin och det är en signal att inte fortsätta. Vilket betyder andra problem… nu ska jag inte gå händelserna i förväg, men jag vet ju hur det har varit tidigare för mig. Den oron finns ju också där.

Sen är ju inte ensamheten rolig heller alla gånger. Märkte på katterna igår att de ville vara nära mig och det var härligt. De känner av sinnesstämningen hos mig väldigt bra. Maxi är otrolig på sådant och Felix är inte långt efter. Sådan tur att jag har dessa fina djur hos mig.

Det är ju också så att november är ju den månad då jag byter siffror. Då påminns jag återigen om min situation och nu är det alltså åttonde året jag fyller år och är ensam. Det finns där också, även om jag försöker att inte låtsas om det. Födelsedagar har alltid varit svåra för mig, ända sen jag var liten. Har alltid fått en klump i magen när det närmar sig och är så glad när det är över. Har sagt tidigare att den bästa dagen på året, det är dagen efter för då är det ett år till nästa gång…

Tycker ju att jag släppt taget och låter mig ta hjälp för att bryta den situation jag sitter i, men åren går och allt ser likadant ut. Det är tunga tankar som kommer fram också när jag tänker på andra och deras situation. Det är liksom som om allt kommer samtidigt.

Det är inte det att jag rubbas i de mål jag har. Men jag tillåter mig att känna det som jag känner, utan att försöka ljuga för mig själv och säga att allting är bra. För på många plan så mår jag trots allt så mycket bättre nu än tidigare. Men det finns saker som gör ont och kommer så förmodligen att alltid göra det och det är detta med relationer och någon att älska.