Så mycket bättre

Nu har det sänds fem avsnitt av årets Så mycket bättre. Den första upplagan sändes i oktober 2010 och årets är alltså den femte uppsättningen där olika musikartister träffas för att tolka varandras låtar.

Jag har tidigare älskat att titta på Så mycket bättre. Lördagskvällarna har varit givna. Tolkningarna, snacket och det oväntade lockade mig. I år saknas någonting. Det är liksom inte intressant längre och jag vet inte om det är så att konceptet i sig har blivit tråkigt eller om det beror på artisterna.

Det kanske också är så att producenterna blivit så säkra på det fasta upplägget att det där lilla extra saknas. De tar det säkra före det osäkra i alla lägen. Ta detta med de aktiviteter som de gör mellan all musik, där tycker jag de lägger allt mindre resurser och numera skulle de helt kunna ta bort detta. Så ointressant tycker jag att det har blivit.

Artisterna i årets uppsättning är också ganska tråkiga rent generellt. Det gäller både snacket dem emellan och dessutom sticker inte tolkningarna ut nämnvärt. Två undantag dock, som har fastnat hos mig och som jag gillar att spela även efter programmet. Det är kanske också en anledning, att kvalitén på tolkningarna har sjunkit en del i år?

Jag vet inte jag, men någonting känns inte som tidigare.

Nästa vecka är det Carolas dag. Får se om det bränner till lite då. Hittills så har det varit extremt lamt och tillrättalagt.

Så mycket bättre tappar hos mig och kanske är det dags att skaka om de som är ansvariga och se till att spänningen och det oväntade kommer tillbaka. Lite mer olika typer av artister i uppställningen kanske? Från olika perioder i svenskt musikliv och med än mer olika publik?

Annonser