Äppleträd & schysst samtal

Ingen bra avslutning på veckan. Det är bara att erkänna att jag inte grejar saker och ting just nu. Faller tillbaka i gamla mönster men försöker inte att döma mig för hårt. Detta molande inom mig var jag bara tvungen att bryta på något sätt. Lång tid av sådan inre stress. Så förbannat ångestriden utan att egentligen veta varför.

140307

Mitt stora problem är som alltid den inre bilden av mig själv. Det var så skönt att R kom hit idag och vi kunde prata om just detta. Med honom kan jag liksom släppa allt och bara vara mig själv hela vägen. Med alla brister och det som jag har så svårt att prata med andra om. En riktig befrielse var det att sitta ner med honom och bara få prata. Det är ett ge och tagande från båda håll. Vi är olika men ändå så lika på många sätt.

Han är bra R, så är det bara.

Före det så hjälpte han mig med att kapa det stora äppleträdet. Kapa är rätt ord eftersom vi tog i rejält med beskärningen. Så pass mycket att det numera ser ut som någonting annat än ett äppleträd.

Jag kände att det var lika bra att ta i ordentligt eftersom trädet är gammalt och knappt gett någon frukt genom åren. Det växer och tar bara upp onödigt stor plats av min lilla plätt. Ska bli intressant att se hur det före detta äppleträdet ser ut om ett år.

Nu är detta gjort och jag är nöjd med den biten. Det enkla och det man kan ta på. Där går det alltid att förändra och fixa. Det inre försöken till förändring är betydligt jobbigare att komma åt, men som sagt, att sitt ner med R var riktigt nyttigt för mig. Likasinnade på så många vis.

Att få vara Jerry till 100%. Ett osedvanligt schysst samtal.

2 svar till “Äppleträd & schysst samtal”

  1. Lite motorsågsmassaker på äppelträdet, eller var det borren som fick jobba? 😉 Skämt åsido, det är nog jättebra för trädet att bli ordentligt beskuret. Kommer och pallar äpplen sen! 😛

Kommentarsfunktionen är stängd.