För ett år sedan var jag i Spanien. Närmare bestämt i Nerja. Det är en resa som jag tänker en del tillbaka på. Saknar sammanhanget. Saknar äventyret!

I år blev det ingen resa, trots att jag efteråt kände hur viktigt det var att få ljus och lite värme i november. Trots att jag sa till mig själv att detta gör jag om nästa år. Men som vanligt med mig har jag väldigt svårt att ta egna initiativ och vara den i ”förarsätet” och bestämma vad jag vill göra. Det går bra om andra bestämmer och styr…
Vill t ex till London nästa år, men har så svårt att komma till skott. Väntar in Madonna och om hon ska dit. Nästan så jag skyller lite på det… Men det går så mycket rykten om att hon ska uppträda i Hyde Park men ingenting har ännu blivit bekräftat. Vore så roligt att få se henne i England. Så jag väntar in detta.
Vaknade i natt och frågade Google vad klockan var… den sa med klar och ljudlig stämma 3:33 och jag hajade till. Det är ett ”änglanummer” och en påminnelse om att de är nära och vill hjälpa. Som jag försöker ”öppna upp” och bara i den tanken blir allt fel. Men trots att jag inte riktigt kan ta till mig hela innebörden värmde det i mig. Jag är inte ensam, även om jag inte är så bra nu på att ta till mig detta. Oavsett gjorde påminnelsen mig stärkt. Tack!
Har ändå unnat mig ett fiskspa i morgon. För att min födelsedag är i nära antågande. Har tagit ledigt från jobbet för att försöka landa i någonting som får mig att släppa taget om sådant jag ändå inte kan förändra. Vi får se hur det känns efteråt och kanske tar jag mig till domkyrkan för att insupa atmosfären. På själva dagen är det del 2 och sista delen av fika med familjen.

Den är bilden tycker jag är mäktig. En röd fin ros den 18 november 2026! Jag var på väg till jobbet och såg den på en tomt. Det gick att ta en bild utan att gå in på tomten. Var bara tvungen att ta en bild. En sådan stark ros som kämpar emot vintern och kylan. Inspiration och hopp! Vacker är den också.
Andra snön kom igår kväll och nu under natten har det kommit lite till. Ett tunt vitt täcke ligger på marken. Det gör att det blir ljusare ute. Men kylan är här och minusgraderna. Inte många, men tillräckligt för att det vita ska ligga kvar.
Idag ska jag göra ett nytt försök med healing. Ett dubbelbokning gjorde att de sköts upp ett par dagar. Helt ok kändes det trots detta och jag köpte mig ett par vinterskor på vägen tillbaka. Gillar dem skarpt och de känns bra att ha varmt om fötterna. Nu återstår bara ett par nya brallor eftersom jag inte har så många mindre byxor att ta till efter min viktnedgång.
333 ger mig kraft. Helt klart.
Änglanummer 333 bär samma kärna av kreativitet och tillväxt som änglanummer 3, men det förstärker dessa energier och ger en starkare andlig betydelse. Detta änglanummer kan också vara relaterat till tvillingflamman, en djupare anslutning mellan två själar från samma himmelska källa. När vi ser änglanummer 333 i olika vardagliga situationer kan det vara en signal om att andlig vägledning och kommunikation är av största vikt för vårt välbefinnande och personliga utveckling.
Försöker integrera med orden och hur paradoxalt det än kan låta efter mina egna ord om att ”släppa taget” om allt och liksom bara existera känns det helt ok. Hjälp mig kära änglar!