Min vana trogen så vaknade jag tidigt. Den här gången med ont i halsen och snorerier i vägen. Upp och preparera sig och vidga gångarna och sen försöka sova igen. Att stiga upp halv fyra är lite väl tidigt.

Lyckades på något sätt somna om igen och vaknade ett par timmar senare. Då var det bara att gå upp och göra om procedurerna för att kunna få styrfart. Sakta mak och affirmationer. Att vara hemma från jobbet, det fanns inte på kartan trots ymnig ångest och en begynnande förkylning.

Tankarna har varit jobbiga idag. Vissa stunder har jag varit helt övertygad om mörka scenarier och att jag inte pallar med mina åtaganden, för att timmen senare känna att nog fan ska jag greja detta och inte påverkas av negativa mönster igen.

Förmiddagsmöte där jag var mer frånvarande än vanligt, men jag försökte ändå hänga med så gott det gick. Humöret sjönk ytterligare när jag fick ett tråkigt besked mitt under mötet. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till allting som händer just nu omkring mig. Det känns faktiskt mer jobbigt när andra inte mår bra. Mig själv kan jag liksom hantera numera, men andras väl och ve räcker det inte med ord att försöka hjälpa. Vill ju att det ska gå åt rätt håll och inte som nu åt helt fel håll. Det är ju fan att en del aldrig ska få lugn och ro…

Ledsen när jag satt på bussen hem. Tänker jag för mycket på realiteter så blir jag ledsen. Det går liksom inte att få bort med jävlar anamma och positivt tänkande 24/7. Ledsen när jag tänker på människor som har det värre än vad jag har det.

När jag stod och gjorde käk så fick jag dock ett mejl som gjorde mig gladare. En sak som jag oroat mig ganska rejält för den sista tiden var bara ett “förbiseende” och ska rättas till. Kanske en struntsak för andra, men inte för mig. Det är positivt i alla fall och visar väl på att saker och ting inte var så illa som jag först befarade.

Skriver jag i gåtor? Ja, det gör jag på min blogg ofta… för jag vill skriva om det, men inte vara övertydlig hela tiden. Sen är det ju så att ni som känner mig väl och har hängt här i år, ni vet vad jag menar. Eller hur? Det är ju för er jag skriver. Och lite för mig själv också..haha!

Mina verktyg fungerar i alla fall hyfsat. Katastrofen från 1997 upprepar sig inte. Det gör mig glad, för då har jag åtminstone lärt mig någonting av att vandra i denna livsskola. Det känns som om jag faktiskt någonstans inom har en positiv kraft som inte vill släppa taget. Som alltid kommer att försöka oavsett. Den fanns inte för 18 år sedan.

En annan sak jag vill komma ihåg idag är att jag använde mig av hybriddatorn hela dagen. Microsoft Sureface Pro 3 funkade bra efter en lite seg start… En annan är att jag har bytit modem i hemmet. Leveransen från Glocalnet kom samma dag som de lovade. Det var heller inga problem att få igång modemet och nu har jag höjt hastigheten dessutom till 20 MB ut, vilket räcker gott och väl för mig. Har jag sagt att jag gillar Glocalnet? Aldrig några problem och låga priser! Rekommenderas å det varmaste!

Avslutade ju med några positiva saker!

Annonser