Det är som en pågående djävulsdans.

Författaren Hillevi Wahl berättade om sin uppväxt. Det var som om mamma hade två ansikten, ett bak och ett fram. Ett var snällt och det andra var mörkt och snedvridet. När persiennerna var neddragna då mådde inte mamma bra.

Wahl hade ständigt ont i magen, men visste inte vad det kom ifrån. Mamman självmedicinerade med alkohol för att hålla demonerna borta. Alkoholismen fanns i släkten. Hillevi berättade om hur lojal hon var och att hennes humör anpassade sig efter mamman.

Det värsta var kompisarna som kom hem till mamma. De som gjorde att Hillevi sov med kläderna på om något skulle hända. En av hennes kompisar försökte en gång att våldta henne och hon flydde.

Hon hade ingen nykter förälder även om pappa var periodare. Han var hennes trygghet och kändes som en god människa. Mamma var trasig från början, destruktiv och svår. Allt kretsade kring mamman. Att hon mådde bra hela tiden var det viktiga för annars så blev det jobbigt. Mamman visste precis vilka knappar hon skulle trycka på. Skolan var en trygghet, men ofta så visste hon inte i vilken kondition mamma befann sig i när hon kom hem från skolan.

Ingen skulle märka om jag försvann. Både då och nu. Starka tankar som jag så känner igen själv.

Sanna Lundell berättade om den oroskänsla hon bär på när allt är lugnt och allt fungerar. Det är också någonting som jag känner samtidigt som jag idag är livrädd för förändringar.

19-åriga Simon Stefansson berättade också sin historia. Idag har han en krånglig relation till sin pappa. När han växte upp så var pappan hans största idol. Han ville bli som pappa. Lögnerna blev fler och fler och bilden förändrades. Sveken fastnade. Pappan köpte sin son och därför så ville Simon bo hos sin pappa. Pappan var borta i dagar ibland. Ryktena gick på stan och Simon låg på nätterna och grubblade.

Simon tog på sig skulden och undrade om det var hans fel att pappan började med droger. Han mådde så dåligt att skolan blev lidande. För ett par år sedan så kom brytpunkten gällande synen på pappan. Simon konfronterade sin pappa i programmet. Pappan är drogfri sedan ett år tillbaka.

Simon får ställa frågor till sin pappa under mötet. Pappan berättar om den stora skam som han känner. Mötet blir svårt och pappan är väldigt tystlåten. Pappan lider väldeliga av sin skam och har svårt att sätta sig in i Simons liv. Det är för mig oundvikligt att inte dra egna paralleller till min egen pappa.

Det är ett svårt möte att se. Tillslut så kommer det: Jag är jätteledsen för den skada jag har åsamkat.

Ord som jag själv aldrig kommer att få höra av min egen pappa. För han lider av en sådan skam och en sådan rädsla att möta detta när han är nykter.

Idag vet jag inte hur deras relation är, men jag hoppas givetvis att det blir till det bästa för Simon, så att han känner en inre ro för sitt fortsatta liv och att han någonstans kan förlåta sin pappa.

Första avsnittet av Djävulsdansen var väldigt intressant och får av mig högsta betyg. Så många kloka ord och så många tankar.

Djävulsdansen sänds i tre delar på SVT1 och första delen kan du nu se på SVT Play. Nästa avsnitt kommer på tisdag den 30 september kl 21:00.

Läs även andra bloggares åsikter om Djävulsdansen, Sanna Lundell, Ann Söderlund, Simon Stefansson, Hillevi Wahl, , medberoende, dokumentär, intressant?

Annonser