“… för annars blir de ledsna…”
Brukar man skriva så?
Hajade till lite över den nya vetskapen om att lökringar kan bli ledsna om man inte lägger dem bredvid varandra på plåten. Tänk att få ledsna lökringar, det vill väl ingen ha? Men dessa jag hade måste ha blivit både ledsna och jag vet inte vad, för de smakade inget vidare… trots att jag la dem bredvid varandra. (;-)
Helt plötsligt så var det bara så perfekt att ta morgonfikat på uteplatsen. Det har inte hänt många gånger under denna semester, men igår var det liksom bara så perfekt för att sitta där och filosofera en stund.
Inte var det många inte som var vid Storvretabadet. Trots kanonväder. Men jag tror helt enkelt att det tar tid att få folk att förstå att badet faktiskt numera är tjänligt för bad. De har inte ens anmärkningar som andra bad i Fyrisån ibland har, utan denna sommar har det varit så pass rent att det inte ens fått några anmärkningar alls.
Men inte badade jag och sonen för det. Vi doppade fötterna, det gjorde vi men vi är badkrukor båda två. Så var jag inte som barn, då badade jag ofta och så var det även för några år sedan, men jag tror att för min del så beror det också på att jag inte vill visa upp min feta hydda vid allmänna bad. Jag känner mig inte bekväm med det.
Datorn lockade, men jag försökte dra ut på vår promenad så mycket det bara gick… (;-)
Någonting som jag helt har missat är att de lagt konstgräs på fotbollsplanen vid Ärentunaskolan. Såg ju jättefin ut.
I morgon är det jobbardag. Efter fyra veckors semester. Jag är som vanligt väldigt kluven. På ett sätt är det skönt att komma tillbaka till rutiner och en vardag. Rutiner och veta vad jag ska göra är bra för mig. Men samtidigt så har jag under dessa lediga veckor aktivt försökt att vara i och njuta av att inte planera och ha allt klart. Inte ha några rutiner utan bara vara. Det har varit jobbigt eftersom en del ångest då har kommit fram.
Den ångesten är gamla rester av mig själv som jag gör allt för att bli vän med, acceptera. En del beslut, om bland annat total nykterhet, har blivit än klarare inom mig och det handlar inte bara om att jag vågat gå inåt, utan även om saker som hänt omkring mig. Saker som gjort mig än mer säker på mitt beslut.
Nu vet jag inte om jag helt kommer att gå tillbaka till gamla rutiner i och med att jag jobbar igen. Det brukar ju bli så att jag är väldigt trött när jag kommer hem efter jobbet och efter det att jag har fixat middagen. Då har jag liksom bara sjunkit ihop i soffan. Det måste jag mer aktivt nu se till att jag tar mig ut en sväng efteråt för att gå-jogga. Detta nya ska in i mitt liv och det är någonting för min egen skull. För att jag vill. Jag hoppas att jag vill, även efter att ha jobbat några dagar. (;-)
Men visst är det så att ångesten sticker fram sitt fula tryne då och då. Målet är då inte att trycka tillbaka det så fort det går, utan låta det vara och känna känslan fullt ut. Det brukar då gå snabbare att må bättre.
Idag är det lite gråare ute efter en vecka som varit helt underbar. Det har varit så skönt att få denna sista fina vecka med högsommarvärme. Måste handla upp idag inför veckan och sen är det ju VM-final i fotboll mellan Argentina-Tyskland ikväll…
jerryolsson.se 