Detta är en utmärkt dag att skriva om de kvinnor som i vårt land sitter fast i familjer där hedern styr. Det är inga undantagsfall utan är mer vanligt än vad som framgår i riksmedia. Ungdomsstyrelsen kom ut med en rapport 2009 Gift mot sin vilja [ladda ner som pdf] där statistiken talar sitt tydliga språk.

Snittat så är det ca 70 000 ungdomar i Sverige som inte får välja fritt vem de ska gifta sig med och av dem är 8 500 oroade över sin livssituation just för att de är så begränsade där hedersproblematiken är det centrala. Uppdelat på kön så är det 6,6% av alla kvinnor men även 3,8% av männen som känner sig begränsade i undersökningen. Mer om rapporten hittar du här!

Att “råka” falla ut genom ett fönster eller balkongen, i värsta fall bli dödad av sin far eller misshandlad av sina bröder eller manliga släktingar eller bara försvinna och inte mer kommer tillbaka till Sverige förekommer i vårt jämställda land. Ett land där de offentliga feministerna aldrig ger denna fråga något utrymme. Inte vad jag har hört i alla fall.

Det är en annan problematik kring detta våld, även om allt våld mot kvinnor givetvis ska fördömas. Jag har själv sett det på nära håll och ingen ska ens behöva ifrågasätta mitt aversion gentemot dessa män som slår kvinnor. Men för den skull så kan man inte låta bli att prata även om detta. För det existerar och de har sina egna mekanismer som skiljer sig just för att religion och hela släkter ibland sanktionerar att detta kan fortgå. Kvinnan är totalt utsatt och kan vara det under många år.

Att inte våga ens tala om hederskulturen och dess våldsamma män är skymf mot de drabbade kvinnorna och vi måste våga just detta utan att ses som rasister eller att man fiskar i grumliga vatten. För vad ska man göra om inte prata om det? Ska det bara få fortgå år efter år i vårt land eftersom vi är rädda för att stöta oss med religioner och sådant som för många verkar heligt till vilket pris som helst. Jag tycker ju inte det.

Att komma till Sverige och tvingas leva efter uråldriga sedvänjor, ofta med religiösa inslag och ett mansförtryck där man med religionen som täckmantel utövar makt på sina kvinnliga släktingar är något som det officiella Sverige starkt och tydligt måste ta avstånd ifrån. Separata badtider, undervisning bakom skärmar med burka i vissa fall och tydliga klädkoder för att ens gå ut är något som inte ska förekomma i Sverige. Inbilla inte mig att dessa kvinnor lever ett sådant liv i Sverige av fri vilja. Det finns ju till och med platser i Sverige där män styr över kvinnor och kollar om de är rätt klädda när de går ut på fest och sådant. Moralpoliser i Sverige år 2012 är faktiskt någonting som förekommer på platser som ska styras av svensk lag, men idag styrs av män med religionen som täckmantel.

Varför pratas eller skrivs det inte mer om den verklighet som många kvinnor i dagens Sverige lever under? Återigen, var finns dagens offentliga feminister som uttalar sig så ofta i andra frågor? Är de rädda för att bli stämplade som intoleranta eller som islamofober om de fördömer dessa män? I Sverige borde väl alla kvinnor oavsett bakgrund vara lika viktiga att kämpa för?

Hittar jag någon eller några som skriver om just detta idag så lovar jag att en länk kommer här. Men jag är ganska säker på att det kommer att vara heltyst.

Uppdaterat:
Wendela delar idag ut ett pris till systerjouren Somaya för sitt arbete mot hedersrelaterat våld. Artikeln är väldigt informativ och förstärker bilden av att det är många kvinnor i vårt land som behöver hjälp.

Jag hade fel. Är positivt överraskad över att Aftonbladet tar upp detta.

Relaterat:
Glöm aldrig Pela och Fadime
Terrafem