En sak ville jag i år. Det var att gå med i Prideparaden. Tidigare så hade jag gått med 2003 samt 2007. Nu har jag varit med tre gånger och jag känner verkligen hur jag har förändrats som person och hur mitt självförtroende blivit allt bättre och kanske är det först i denna parad som jag verkligen kände mig stolt över den jag är. Fullt ut.

Att yngsta dottern ville gå med var också en stor grej för mig. Tänk att min ena dotter ville gå med och efteråt tyckte hon att det var en fin upplevelse. Jag är glad att ha en sådan öppen och fördomsfri dotter.

Tyvärr så tyckte jag att den nya färdvägen var sämre. Nu gick jag inte med hela vägen utan först från Kungsträdgården och då missade jag nästan halva sträckan, men sista biten kändes på något vis överflödig och jag tycker de hade kunnat korta gångvägen en bit. Fick också intrycket av att det var färre ekipage i tåget och mindre människor både i och som publik. Det kändes mindre än tidigare år.

Fast för mig spelar det ingen roll. Det är en fantastisk upplevelse att gå i tåget. Det är värme och glädje och jag kan inte få nog av att se den finaste flaggan i hela världen. Människor ler och jag vågar låta blicken vara kvar lite extra länge på killar som är snygga utan att vara skraj för att få arga blicken tillbaka.

Här kommer ett gäng bilder från prideparaden 2010:

En regnbågsflagga uppe vid kyrktornet. En härlig syn!
  
Vid ställde oss och väntade vid Kungsträdgården.
 
Efter ett bra tag så började det hända saker.

Först kom Dykes on bikes.

Mäktigt…
 
Det fanns också allvarliga inslag i paraden. Dessa deltagare gick för de som inte kan gå i sina hemländer och inte ens yppa ett ord om att de är homosexuella. Det kan betyda döden för dem.

RFSU med häftig bil.
  
Stolta föräldrar till homosexuella.

 
Gayundersköterskorna

Piratpartiet
 
Centerpartiet
 
Homosexuella socialister.

Gaypoliser.

Vet inte vad chokladkoppen står för, men det lite roliga med bilden är det hånglande killarna till höger på bilden, vilket jag inte alls såg när jag tog bilden.

Svenska Kyrkans Unga. Blir alltid extra rörd när jag ser kyrkan i dessa sammanhang…

Sist av alla kom QX med sin avdelning.

Jag och dottern hoppade in bland QX-deltagarna… och det var ett härligt drag.
Jag vet ju inte vad gatorna heter i Sthlm, men när vi gick bredvid Kungsträdgården så var det nog den häftigaste biten tycker jag. Dans, sång och en positiv stämning!
Jag ville ju själv vara med på bild, så det var bara att försöka att få till ett självporträtt. Det gick väl sådär…

Det var så häftigt att se regnbågsflaggorna vid Dramaten.
Strandvägen fram, med dotterns hårman till vänster.

Vi närmar oss slutmålet. Kaknästornet långt borta. Här tycker jag dock att stämningen avtog ganska mycket och sista biten kändes onödig på något vis.

Här går Prideexpressen och här var det slut. Nu var det dock bara människor här och vi fick snällt traska tillbaka samma väg. Det blev en maffig promenad för oss och när vi nådde fram till centralstationen så hade vi båda ont i fötterna.

Vi hann precis med tåget till Uppsala. Där käkade vi lite på McDonalds innan vi tog bussen ut till förorten. Det var så roligt att få göra detta tillsammans med yngsta dottern.

Tack QX för underhållningen och tack alla underbara deltagare!