Mitt mantra för barnens skull var ett försök i morse att ändå se någonting positivt med all snö som hade kommit under natten och som fortsatt hela dagen. Men det får ju vara någon måtta på det vita:
Får väl ta fram de gamla och slitna vinterstövlarna. De håller ett år till. Hittade några billiga sillburkar idag som jag ska spara till julen. Alltid något.
Efter att tvingats till käftis med en sprucken hörntand så har min slimmade ekonomi havererat milt uttryckt. Men jag måste köra på och får ta straffet i januari. Som vanligt alltså. Trodde mig äntligen få en ekonomiskt trygg jul i år, men tji fick jag. Fast jag ska inte gnälla så mycket. Det går ändå, vissa saker tar bara lite längre tid nu.
Fina dagar. Bra på jobbet. Bloggtorka med tankarna. Men det är ok. Tacksam och nöjd.
