För första gången så har jag sett en OS-invigning från början till slut. Kanske är det ett ålderstecken eftersom jag tidigare varit så otålig och inte kunnat sitta still så många timmar som krävs.

Det var en lyckad OS-invigning. Kineserna hade satt ihop ett snyggt och sevärt program med mycket smällar och pyro.

De mänskliga lysioderna var häftigast att se. Tänk så mycket människor som har varit inblandat i detta, vilket logistisk triumf att få till allt detta.

Är man inte på plats så får man använda TV:n. 

Häftigast klädsel när länderna gick in hade Kazakstan. Tala om färger och omöjliga kombinationer som ändå blev snyggt.

Jag tyckte det var fint att den skadade trestegshopparen Christian Olsson fick bära fanan. En fin gest.

Fantastiskt när den sista fackelbäraren sprang längst arenans innsida högt uppe i 400 meter. En mäktig syn när elden tändes med bullrande trummor.

Det avslutande fyrverkeriet är nog bland det svettigaste jag sett. Där sparade inte kineserna på krutet om man säger som så… 4 timmar och 10 minuter och jag såg allt…(;-)

Det blir nog en del OS-bloggande för min del. Brukar gilla att kolla OS och då speciellt där det finns svenskar som har chans på topplaceringar.

Låt de 29:e olympiska sommarspelen börja… (;-)