Vaknade tidigt som vanligt och stod och väntade på bussen strax innan sex. Kände mig då helt ok och var redo för en ny dag.
Körde på som vanligt, men framåt halv 10 och innan förmiddagsfikat kom huvudvärken tillbaka. Trots att en vänlig arbetskamrat gav mig en ipren så ville det inte släppa. Det i kombination med en ljudkänslighet som gjorde att alla ovanliga ljud blev skitjobbiga så var det bara att åka hem mitt på dagen igen.
Sov återigen ett par timmar på eftermiddagen och sitter här nu och känner mig helt ok. Att spekulera i vad det är som pågår ger inte mycket, utan det är bara som flera på jobbet nu sagt till mig att lyssna på signalerna och vara ”snäll emot dig själv”….
Egentligen avskyr jag det. Ilska och frustration dominerar tankarna. På morgonen är jag som ”renast” ifrån allt som stör mig, kanske är det därför jag mår bättre då. Kanske är det också en reaktion på förra veckan, då jag inte kunde styra alla mina positiva energier, utan de bara flödade ut?
Samma procedur andra dagen i rad. Förhoppningsvis så kommer jag ikapp i mig själv gällande energi vad det lider. Men hur jag ska portionera ut det, utan att åka på dessa fall och uppgångar, det får jag fortsätta att klura på. Kanske enda tills kistlocket slår igen?
jerryolsson.se 