Glenmark, Eriksson och Strömstedt bildade GES 1994. Deras första album som kom året efter har sålt över 450 000 exemplar och räknas som ett av de stora klassiska svenska popalbumen som gjorts. Nio år senare släppte de ytterligare ett album.
I sommar har de dragit ut på turné igen tillsammans och igår kollade jag och syrran in trion i Botaniska trädgården. [Instagram]
Mycket folk var det och många var i min ålder och lite till. Borta vid Slottet satt de som inte ville betala för sig, men ändå lyssna på gruppen.
Hade inga som helst förväntningar innan och måste säga att jag blev positivt överraskad. Det var gediget och hitsen staplades på varandra. Att det regnade emellanåt märkte jag knappt av, utan både jag och syrran klappade händer, dansade och diggade och då speciellt till de äldre låtarna som de gjorde som soloartister.
”Om” med Niklas Strömstedt och ”Hon har blommor i sitt hår” med Anders Glenmark [Instagram] var mina favoriter. Orup hade dock de flesta låtarna som jag kände igen, även om ingen av dem han valde att spela tillhör mina favoriter med honom. Bästa var ”Regn hos mig” och kanske berodde det på den mäktiga allsången som publiken stod för.
Flera av de låtar som de gjort tillsammans som GES hade jag inte hört och ett par av dem hade jag faktiskt glömt bort, så det var roligt att följa med på denna nostalgiska musikresa som varade i två timmar. Eric Gadd som förband kändes malplacerad och som helt onödig utfyllning. I det stora hela var det en trevlig och uppiggande kväll.
Syrran bjöd på biljetten, vilket var väldigt vänligt av henne. Tänk att jag grejade att stå i nästan tre timmar och dessutom klarade av ljudet utan öronproppar. Visst, man var tvungen att röra lite på rören ibland för att inte stelna till helt och då var det ju utmärkt att stuffa runt lite.
Som vanligt efter en sådan här konsert tänker jag att varför gör jag inte sådant här oftare? Det ger ju mer än det tar…
jerryolsson.se 