Arbetskollegan Birgitta har generöst delat med sig av de bilder hon tog under vår studieresa till Israel 9-13 maj 2016.
Alla bilder är tagna av Birgitta Bergkvist:

Utanför Magal i Israel den första dagen. På väg till Ein Gev. Nattamackorna var två rejäla tingestar med sallader. Klockan var närmare 23 på kvällen.

Kibbutzen Ein Gev var målet första dagen.

10 maj 2016. Den andra dagen så var vi uppe tidigt för att bada.

Vår reseledare Jan-Olof Johansson ville också ta sig ett morgondopp i Genesarets sjö.

Doppad och klar. Vattnet var varmt.

Efter frukosten skulle vi åka båt på Genesarets sjö. Målet var hamnen i Kafarnaum.

Färgglada träd i Kafarnaum.

Kafarnaum är idag en ruin, men på den tiden som Jesus levde så var det hans hem.


Peters hus i Kafarnaum. Peter var en av Jesus 12 lärjungar och hette från början Simon Bar-Yonah.

Den moderna kyrkan är åttakantig och ligger idag där Peters Hus låg, som fanns på Jesu tid.


Ruiner av en synagoga i Kafarnaum.

Många blommor var så klara och starka i färgen. I Kafarnaum inget undantag.

10 maj 2016. Vid Saligprisningarnas berg höll vår biskop Ragnar Persenius en mässa som fastnade hos mig. Ledigt och han pratade direkt till oss. Ett fint minne!

Utanför Bebådelsekyrkan (Basilica of the Annunciation) i Nasaret, Israel med fina Birgitta!

Inne i Bebådelsekyrkan (Basilica of the Annunciation). Här uppenbarade sig ängeln Gabriel för Maria och förkunnade att hon skulle föda Jesusbarnet.

Mariastaty i Bebådelsekyrkan (Basilica of the Annunciation).

Vilket tak i Bebådelsekyrkan (Basilica of the Annunciation)!

Den israeliska flaggan fanns på många ställen.

Vårt hotell hette tidigare Y.M.C.A men hade nu bytt ägare och namn till Legacy Hotel. En av väggarna har dock fortfarande det gamla namnet kvar.

En av höjdpunkterna var när vår reseledare Jan-Olof Johansson tog med oss ut på en morgonjogg tidigt i Jerusalem.

Vi sprang runt muren som omgärdar den gamla staden i Jerusalem.

Joggargänget!

Nu var det ett tag sedan vi var på denna resa och jag är inte hundra på om detta var den gamla ingången till den gamla staden som då kallades för Lejonporten. Vi säger att det var så…!

En fin bild jag fick av Birgitta på oss vid denna port. Jan-Olof, Erika Marie och Birgitta. John stod bakom kameran.

Själv hade jag tagit så mycket bilder med min kamera att den var full. Så tacksam att Birgitta tog lite bilder som jag inte själv kunde ta. Visst hette detta Lejonporten, den gamla ingången till Jerusalems gamla stad?

11 maj 2016. Denna selfie på mig och Birgitta får symbolisera hur den här resan var för mig. Vi stod på Olivberget, Israel med Klippdomen i bakgrunden. Tacksamhetens lov inom mig. Har sagt det så många gånger men ju längre tiden går, ju mer inser jag att detta var mitt livs resa. Vilka minnen, vilka upplevelser och vilka känslor!

Vandring ner från Olivberget mot Getsemane, med Klippdomen längst bort. En fin bild som väcker många tankar hos mig.

Fick jag några bra bilder, tro?

Via Dolorosa – den första svängen den 11 maj 2016.
Via Dolorosa består av 14 stationer som berättar om Jesus väg till Golgata. Det kallas för korsvägsandakt och på följande länk hittar du alla stationer.

Här vid den tredje stationen faller Jesus för första gången.

Vid den nionde stationen så faller Jesus för tredje gången.

Heliga gravens kyrka och platsen där Jesus blev korsfäst. Den tolfte stationen.

Har lite svårt att greppa att jag har varit här. Det är tur att jag har bilderna att tillgå när tvivlet når mig.

Den trettonde stationen. Här läggs Jesus ned efter att han dött på korset på den så kallade smörjelsestenen. För mig finns det en sådan kraft och symbolik i den här bilden. Funderar starkt på att rama in den…

Vi fick höra en historia om stegen som står på en avsats ovanför huvudingången på Heliga gravens kyrka. Ett påbud 1852 har gjort att den har blivit stående där sägs det. Påbudet handlar om status quo för heliga platser, att ingenting får förändras i Heliga gravens kyrka utan att alla ägare är överens. Vilket de alltså snart 200 år senare fortfarande inte är…
Stegen kallas Status-quo-stegen eller den oflyttbara stegen.

Tyvärr så la jag inte på minnet vad detta var för någonting. Men vi vandrade i Jerusalem för att först besöka Västra muren och sedan Svenska Teologiska Institutet.

Klippdomen med Västra muren (Klagomuren) i förgrunden.

Dagen avslutades med ett besök hos Svenska Teologiska Institutet. De bjöd på fika och en historiebeskrivning.

Svenska kyrkan består av 13 stift. Varje stift har ett eget rum på institutet och Uppsalas är nummer 3. Rummen är till för kyrkliga studenter och människor som har koppling till Svenska kyrkan, men ett besök är alla välkomna att göra.

Den 12 maj, väldigt tidigt på morgon så erbjöd sig vår reseledare Jan-Olof Johansson att ha korsvägsandakt med de som ville. Anledningen var att det då inte var så många människor ute i vimlet. Jag hängde på och jag måste säga att det blev en helt annan upplevelse. Man kunde ta in orden på ett helt annat sätt och känslan blev helt annorlunda.

Via Dolorosa på två olika sätt under samma resa. Den andra gången så gick orden in på ett helt annat sätt.

Den sjätte stationen där Veronica torkade Jesus ansikte.

Den före detta biskopen vid den sjunde stationen där Jesus föll för andra gången under sin vandring.

Vi var nästan helt ensamma under vår Via Dolorosa vandring.

S:t Helen Coptic Church och den nionde stationen där Jesus faller för tredje gången.

Holy Sepulchre eller som det heter på svenska ingång mot Heliga gravens kyrka.

Heliga gravens kyrka och det ställe som förutom smörjelsestenen berörde mig djupast. Människor desperata vädjan och längtan efter stöd och tröst rörde mig till tårar. Det blev så verkligt och på riktigt eller hur jag ska förklara det.
Här var jag riktigt i nuet. Det blev verkligt för mig.

Huvudingången till Heliga gravens kyrka.

Gravkyrkan eller Heliga gravens kyrka och på engelska Holy Sepulchres och här ser man hur hög den är inifrån.

Damaskusporten är en av åtta murportar in mot den gamla staden i Jerusalem.

Altaret i Beit Sahour ”Shepherds Field” på svenska Herdarnas Äng.

Födelsekyrkan i Betlehem. Här fick man vänta för att få komma ner till platsen där Jesus föddes.

12 maj 2016. Trångt och irriterat med personer som inte förstod att vi var fler som ville se Jesusbarnets födelseplats i kryptan. En del dröjde sig kvar väldigt länge…

Sista bilden från Birgitta är häftig i all sin tragik. Den är tagen precis på gränsen mellan Palestina och Israel. Vi är på väg ut från Betlehem och passerar här muren.
Tack Birgitta för bilderna!
Tankar kring resan en månad senare:
Vågar nog säga att detta var mitt livs resa. Pricken över i:et. Det som saknades. Att sitta och jobba med dessa bloggposter som har med resan att göra får mig lugn i en annars oerhört tung och turbulent tid just nu i mitt inre. Det får mig att vara här och nu och givetvis längtar jag tillbaka till vissa saker.
Sammanhangen och den fina gemenskapen vi hade var en sådan sak. Den blir extra tydligt nu när allt känns som ett stort tomt hål inom mig. Är tacksam över att jag fick vara med om denna resa. Så tacksam!
Relaterat
Resan till Israel 2016 – min egen berättelse
Mer bilder från Israel (Stefan Larsson)
Ännu mer från Israel (Anna-Karin Eskemyr)