Vi orkade inte titta på Lost igår, jag och yngsta dottern. Måste säga att det är dåligt av TV4 att sända serien så sent som 23:05. Jag vet, man kan spela in och man kan göra en massa saker, men faktum är att jag inte behövt spela in någonting på många år just för att det antingen går i repris, finns att se på nätet eller går i hyfsad tid på kvällen! Skämmes, TV4!

När jag ändå är igång med i-landsproblemen så blev jag själaglad för en liten stund sedan för en struntsak. Jag har en arbetskamrat som har sin gamla mamma boendes nära mig. Jag har ofta sett henne och hon säger sig ha sett mig men vi har aldrig sett varandra samtidigt, trots att det nu gått år. Vi brukar prata om detta på kul när vi möts på jobbet och att det är märkligt att vi aldrig ser varandra samtidigt. Idag så hände det! Vi såg varandra samtidigt och hejade. Det tycker jag ju var skitkul ju… hehehe….

På jobbet har jag tänkt mer än vanligt med skallen. Jo, jag kan tänka jag med, vilket har resulterat i sluthet på kvällarna där ledningarna knappt hittar fram. I morse så måste jag ha stängt av mobilen i sömnen eftersom stortjejen kom in och väckte mig. 10 minuter sen bara, men jag brukar ALLTID vakna före den tid jag ställt in. Alltid! Men jag skyller på att jag fått tänka för mycket de sista dagarna… hehehe…. en mobiltelefon och två e-postkonton på samma telefon. Mitt huvudbry, som jag inte lyckats lösa på ett tillfredsställande sätt. Testat två olika modeller under ett par dagar, men icke. Sen är det ju svårt att släppa en grej som jag gett mig fan på att få fungera. Jag vill liksom inte ge mig.

I byn har det snöat kraftigt ikväll. En grad varmt och ostadigt. Vitt på taken och slaskvitt på marken. Hur roligt är det? Om drygt en vecka är det sista april och jag minns ju många sådana dagar med picknick i det gröna och knappt en klädtrasa på kroppen. Blir det vinterjacka i år? Inställd kase? Det roliga för mig är att jag i år har fått en inbjudan som jag tackat ja till. Jag kommer inte att sitta ensam alltså. (Träkors i taket).

Tim Curry 1979

Idag har jag lyssnat på Tim Curry hela dagen. Han är både sångare och skådespelare och han är väl mest känd som Dr Frank N Furter i The Rocky Horror Picture Show från 1975. Det är en av Fridas favoritfilmer och det var just hon som fick mig att bli nyfiken på honom. Han är cool, han har en härlig röst och jag gillar honom. Mer Tim Curry åt folket!