Bågen spändes för hårt idag. Socialt bakslag. Klarade inte av ett informellt föräldrarmöte där man ska sitta i grupp med okända. Dessutom med lärare som jag aldrig sett och där jag ska ha frågor. Detta hade jag inte förväntat mig alls och då gick det som det gick.

Det gick bara inte. Jag smet ut efter 10 minuter och bannade mig själv på bussen. Men nu känns det bättre och jag försökte i alla fall. Hade det varit ett traditionellt föräldrarmöte så hade det gått bättre. Nog om detta jobbiga.

Tog mig på lunchen till Stadium. Mina skor var dåliga och jag började få ont av dem. Köpte ett par nya och jag tog INTE dom billigaste som brukligt är. En värdering av mig själv att inte alltid ta det billigaste.

Vad har hänt mer idag då? Ja, jag jobbar på och det känns ok. Dock går jag med djupa ensamhetskänslor och jag försöker så gott jag kan prata om det med dem som jag har förtroende för. Men det är svårt eftersom jag själv ibland inte riktigt vet varför jag känner som jag gör.

Det finns en sorg därinne som jag har svårt att hantera. Men det är väl därför jag får hjälp. Ibland blir jag så trött på mig själv och att vandra på den sköra linan är svårt. Kan fanimej inte sätta ord på det ens.