Det gick fort. Nu kan jag ha balkongen öppen utan att frysa. Ljuset är här och känslorna spelar mig ett spratt.
Försöker se positivt på det hela. Gångbar på marknaden trots utebliven utdelning är väl det mest positiva jag kan säga. Fast samtidigt så känner jag mig som en känslomässig disktrasa. Som man drar med hur man vill. Tog ledigt idag för att få vara ensam med min egen offerjacka.
Alla känslorna på en och samma gång. Det är jag det. Dolly Parton har jag blivit beordrad att lyssna på för att må bättre. Och hon funkar som min musikterapeut just nu. Tycker så mycket om hennes musik.
Ibland är det svårt att uppbåda kraft och styrka för att orka vidare. Det där svarta hålet känns tyvärr så inbjudande även fast det gör mig illa. Men det är ändå känslor jag känner igen.
Jag överlever. Igen och igen. Alltid och för evigt. Det gör vi alla. Oavsett status. För vi kan inte dö. Bara vara ledsna en stund. För att kunna känna skillnaden.
Dolly, kom igen nu så dansar vi lite!
