Ara Abrahamian fick rätt i sin kritik. Han gav sig inte, han böjde inte rygg.

Han accepterade inte ett brons som både han och hela världen egentligen visste skulle minst ha varit ett silver.

Han böjde inte rygg för dessa myglande gubbar i FILA som trodde att han inte skulle orka i sin kritik.

Ara – min hjälte och det jag kommer att minnas från detta OS. För att slåss för det man tror på och det man vet är fel, är bra mycket större än de medaljer som vissa får på tveksamma domarbeslut.

Ara Abrahamian – han böjde inte rygg för de som tror att medaljer och inflytande skall vara avgörande och det skall han ha all kredit för. Min hjälte i detta OS!