Visst är det så att mitt mående just nu består av upp och ner såsom en hiskelig berg- och dalbanetur. Jag vet det och jag kan inte förhindra det.

Jag känner mig helt öppen just nu för känslor. För de positiva och för de jobbiga. Det kan skifta på timmar…

I morse kl 07.00 så vände det. Vi går mot ljusare dagar och det känns så skönt att vintersolståndet är passerat.

Jag mötte upp Anna på den lokala butiken. Vi handlade vår gemensamma julmat och det blev inte så mycket som vi hade trott. Jag klarade av att få hem allting hem till mig helt på egen hand.

När jag står och väntar på Anna så får jag ett MMS.

Det är två arbetskamrater som varit hem till huset med flera säckar ved.

Med bilden till vänster så önskar de mig en god jul och hjärtat mitt blir varmt av tacksamhet. Så otroligt snällt av dem. Tyvärr så kom de precis när jag var och storhandlade, men jag får bjuda hem dem vid ett senare tillfälle. Jag blir rörd till tårar av människors vänlighet gentemot mig dagligen nu.

Så nu eldar jag på utav helsike för att få upp värmen i huset. Jag kommer inte att ge mig förrän jag nått åtminstone 20 grader. Vill ju känna värme igen.

Just nu går berg- och dalbanan min i ett rakt parti. Det känns ok trots att ensamheten fortfarande är heljobbig. Ibland undrar jag om tårarna någonsin kommer att ta slut.

Uppdaterat 18:40
Nu är temperaturen uppe i 19,4 grader och huset är riktigt behagligt. Får se om jag når 20?

Uppdaterat 20:29
Wow! Nu har jag 20,1 grad i kåken!! Målet är nått…