När måendet sviktar dras jag till gravarna. Tog en promenad till dem för att tända ljus. En vecka försent, men ändå. Vet att ikväll lyser ett ljus på var och en av de gravarna som jag tittar till. Det känns fint.

Mammas och morfars grav har funnits länge nu. Min morfar dog redan 1979 efter ett hårt liv där alkoholen segrade tillslut. Hans sista tid var i en lägenhet i Gottsunda tillsammans med Ingvar. Isidor Pettersson blev 62 år gammal och han har också en minnesplats på nätet.

Min mamma Ann-Britt Pettersson blev blott 33 år gammal. Har skrivit så mycket om henne genom åren. Idag längtar jag så att få träffa henne igen. Vet att hon ”tar hand om mig” från Andra sidan, så gott det nu går. Den 3 januari 1981 avslutade min mamma sitt liv i en lägenhet på Bandstolsvägen i Uppsala. Hon har också en minnesplats på nätet.

Min farmor Inger Hoffner dog 1988 av cancer. Hon blev 69 år gammal. Hennes grav ser övergiven ut. Försökte göra så fint jag kunde och ta bort alla löv som hade samlats. Ljungen som sitter vid graven satte jag vid mitt senaste besök hos farmor. Tände ett ljus.

Min mormor Britta Pettersson dog 1999 av kallbrand som orsakades av rökning. Hon fick en sorglig sista tid med en manlig bedragare som lurade av henne pengar. Mormor blev 79 år gammal.

Det är flera på mammas sida som fått en tragisk sista tid i livet. Tidigare tog min moster Inger Pettersson hand om gravplatsen, men efter hennes död 2020 tog jag över ansvaret. Håller gravplatsen ren och fin samt tänder ett ljus då och då för att hedra alla som ligger i graven.

För där ligger också mormors syster Sonja Svanström 1911-1999. Ytterligare fyra personer ligger begravda här. Min mormors mamma som hette Judith Karlsson 1886-1973 och mormors pappa Karl-Bernhard Karlsson 1885-1975. I graven ligger också Judiths pappa Axel Gustafsson Snygg 1861-1937 samt hans andra fru Johanna Margareta Sund Gustafsson 1867-1944.

Blir sorgsen när jag tänker på hur övergivna gravarna känns. För mig är det viktigt att ha någonstans att gå. Vi tänker annorlunda och vi sörjer på olika sätt. Jag kommer fortsätta att gå till gravarna så länge jag orkar. Det känns viktigt för mig.