Den här perioden är inte rolig. Känner mig låg och vet att en del beror på årstiden. Det är som om hela jag reagerar på allt mörkare dagar och allt kallare temperaturer. Sen har vi pandemin och mina medvetandeförändringar på det.

Försöker ta en minut i taget. Inte ryckas med av känslomässiga tankar utan låta dem passera utan åtgärder. Men visst är det så att jag fortfarande tröstar mig med sådant som gör att vikten inte går ner. Det är bara att erkänna och ibland ljuger jag så bra för mig själv att jag inte ens noterar det jag stoppar in i käften. Fast samtidigt, det är inte lika illa som det varit.

Det är en återgång på G gällande jobbet. Denna vecka samt förra har jag jobbat på kansliet fyra dagar av fem. Detta främst beroende på registrering av kyrkovalet. Det slutliga resultatet tickar sakta in nu. Har bland annat registrerat valet till Stiftsfullmäktige och igår var det klart. Det slutgiltiga resultatet visar på viss nedgång gällande antal röstande.

Det som nu återstår är registrering av de lokala valen. Rösträkningen för Uppsala stift blev klart igår.

Känslorna spelar mig stora spratt just nu. Tror det är saker från mitt förflutna som äntligen vågar sig upp i form av ångest och oro. Vill tro att det är så i alla fall för om det inte är det, då är det inte bra. På onsdag ska jag till Marie i Gävle igen på rosenbehandling och nu längtar jag nästan dit. Tänk hur det kan skifta!

Idag kommer Clabbe på besök. Gamla vanliga problem med datorn och som vanligt bjuder han på lunch som består av fisk (modell större fiskpinnar som jag inte kommer på namnet på just nu), potatissallad samt en pepsi max.