Vaknade ganska sent idag, vid 09-tiden. Ljuden ”ovanifrån” fortsatte även efter sänggåendet men tillslut kunde jag koppla bort allt ylande.

Kände att jag måste ut och gå. Tog en något längre promenad än brukligt och enligt mobilen blev det 4,4 km.

På 2021 års första dag fick jag se solen. Givetvis kunde jag inte låta bli att fota lite.

Några par var ute och gick, men för övrigt var det en ganska lugn förmiddag.

Bänken vid den lokala ICA-butiken är en favorit att fota i olika vinklar.

Ibland så går det hur bra som helst att gå. Ibland tar det emot väldeliga med rygg och bensmärtor, men oavsett så går jag den ”slinga” jag har om jag så bestämt.

Förundrad trots allt att jag fortfarande hänger med. 2021 är för mig fantasisiffror och jag har så svårt att ta in att jag i år ska fylla 56 år. Det går liksom inte att få in i skallen på mig.

Det är som om jag pratar om någon annan. Som om det inte rör mig att jag faktiskt är född 1965.

Kan bara ta en dag i taget nu. Har liksom ingen kraft att planera framåt. Göra det bästa av nuet och det jag är i oavsett vad som kommer emot mig.

Yngsta sonen sover länge idag. När han väl vaknar ska jag bjuda på hemgjord pizza.

God fortsättning 2021!