Teamdag i Gamla Uppsala

Det här året är inget annat likt. Så även i jobbet. Att träffa alla i kommunikationsfunktionsgruppen igen fysiskt för en teamdag var väldigt roligt efter alla månader då vi för det mesta jobbat digitalt och på distans från varandra

Nu var det som sagt inte hela teamet som träffades utan kommiunikationsfunktionen (KomFunk) men det var vackert så att få se dem alla ”på riktigt” efter sådan lång tid. Teamdagen var på Odinsborg i Gamla Uppsala och samordnare E hade ordnat ett mycket bra och fint avvägt program för dagen.

Har inte varit så många gånger på Odinsborg, trots att jag bor ganska nära. Odinsborg grundades av makarna Ammy och Albert Levén år 1900. Mer om Odinsborgs historia hittar du här.

Vi höll till på övervåningen där det också finns en bar som bland annat serverar mjöd. På Odinsborgs hemsida kan man bland annat läsa om att mjöd tillverkas med samma teknik som vin, förutom att man använder vatten och honung istället för druvsaft.

Odinsborgs hembryggda mjöd tillverkas fortfarande enligt ett hemligt recept från tidigt 1800-tal.

Kommunikation som mission är ett projekt som Svenska kyrkan drivit ett par år nu och vi fick testa på några övningar från det materialet under dagen.

På lunchen besökte vi Gamla Uppsala kyrka. På platsen fanns redan på 1070-talet ett tempel som ”lyste av förgyllningar”. Så småningom revs templet och det byggdes på stället en korskyrka och 1164 blev den domkyrka i Sveriges första ärkestift.

I mitten på 1200-talet brann kyrkan ner och ”nedgraderades” efter återuppbyggnaden till en församlingskyrka. Mer om Gamla Uppsala kyrkas historia hittar du här!

Minns så tydligt väntan här inne den där gången 1993…

För mig personligen har Gamla Uppsala kyrka betytt mycket genom åren och jag har många minnen där dop och ett giftermål (1993) finns kvar inom mig. Fortfarande kan jag känna en viss känsla från de tillfällen då min familj nyttjade kyrkan när jag idag besöker den, där de positiva känslorna dominerar.

Swishade 25 kronor (så bra att man slipper mynten) för att tända fem ljus. De symboliserar de som är på Andra sidan och finns i min närhet. Med starkare tillit till det jag känner och ett mod att inte avfärda känner jag av dem alltmer.

En promenad runt kyrkan i det öppna uppländska landskapet.

Passerade minneslunden på kyrkogården som jag tycker är fin. Ofta står det fräscha blomster på platsen.

Det blev en harmonisk dag där jag kände mig inkluderad i övningarna på ett sätt som är lite nytt för mig. Tror det handlar mycket om att jag vågar mer, men även att vi inte är så många i gruppen (4 st) och då tar ”man plats” vare sig man vill eller inte.

Tycker som sagt att samordnare E hade fått till ett bra program för dagen. Harmoniskt och utan stress där vi inte tvingades till något och där ingenting var ”rätt eller fel”. Det stora värdet var också att träffas fysiskt igen efter dessa månader av social distansering och arbete på distans.

När jag tänker tillbaka till i början på året tycker jag att vi är i en helt annan tid nu. Det har förändrats så mycket tack vare pandemin och detta coronavirus. Mycket har varit tufft och känts tungt, men inte allt.

Många av oss har fått tid att tänka efter och stanna i nuet på ett helt annat sätt än tidigare. För många har även stressen ”stannat av” eller minskat en hel del och man har liksom fått en ”ny chans” eller hur jag ska uttrycka det i all stress och allt som ska hinnas med. Fast samtidigt har isoleringen för en del varit förödande med olika sjukdomar som följd. Men som det mesta i livet är det väl både ock.

Man ska inte glömma de positiva effekterna som faktiskt finns där för vissa och då pratar jag om de som inte blivit smittade av viruset förstås.