Nu ska jag berätta en historia om det stora Egot. Läsaren får själv avgöra om historien är påhittad eller om det finns en uns av sanning i orden. Baserad på en sann historia som en del brukar svänga sig med eller är allt bara uppdiktat och överdramatiserat av en desperat bloggägare?

Vad svårt det är att “kliva av”. Att dessutom förstå och inte ljuga för sig själv. Hårfint och ibland märks det inte ens att det stora Egot tar över. Idag var en sådan dag.

Det stora Egot
Delar av det stora Egot i förtäckt version.

Jordaxeln snurrar inte enbart runt det stora Egot. När det stora Egot tar över existerar ingenting annat. Påhopp skapar smärta och plågade känslor. Det är alltid synd om det stora Egot och att ingen bryr sig.

Att gå utanför det stora Egot och se det ömkliga, det sätter igång många processer och känslor åt alla håll. Förvirringen blir nästan total i hopblandningen av det stora Egot och det där andra som är så gott och fint och då är det oerhört viktigt att sitta still och låta allt snurra färdigt. Sen efter det försöka känna efter vad som faktiskt hände. Men nu känns det som om det har snurrat lite för länge. Det stora Egot vill inte kliva av.

Det stora Egot sitter djupt därinne och agerar ibland i lönndom. Irritation, ilska och till och med hat drar det stora Egot med sig när möten och händelser inte går dess väg. Pratar som om det handlar om någonting okänt och främmande, men sällskapet med det stora Egot har gjorts sedan många år, ibland för att överleva.

Livsskolan innehåller många avvägar och krokar. Tro sig vara befriad från de råd som ges till andra är verkligen att bita sig själv i svansen. Ibland så det blöder ymnigt. Smärtan må vara inbillad och ett sätt att lura sig själv.

Det stora Egot slåss fortfarande och att tro att det stora Egot var besegrat eller åtminstone under kontroll, det var ett stort misstag. Det har, om inte annat, den här dagen visat.

Det stora Egot älskar att skriva om sig själv och hela tiden vara fokuserad på sina känslor, bekymmer och att jordaxeln snurrar runt det stora Egot är precis som det ska vara.

Allt prat om livsskolor får kräkreflexerna att dra igång. Det stora Egot hatar all form av progressiv utveckling. Allt ska vara som det alltid har varit. Negativt, svart och misstänksamhet mot allt och alla. Fick det stora Egot bestämma så skulle gamla vanor omedelbart återinföras och livet bli som förr.

Vissa dagar känns det som om det stora Egot har övertaget och är på väg att komma tillbaka. Leendet är en mask, orden en lek och sinnet kolsvart.

Men detta var ju bara en påhittad historia, eller?

Annonser