Det är bara att erkänna. Joggingen har minskat sista tiden. Har liksom inte prioriteras, trots att det just är motionen som borde komma först. Har inget till mitt försvar ens, utan det är bara ett konstaterande.
Senaste gången jag joggade var i tisdags förrförra veckan när vi var i Jerusalem. Den morgonen, den magin lever jag länge på. Det var härligt att springa runt muren som omsluter den gamla staden i Jerusalem. Känna dofterna och springa med själar som i detta avseende tänker precis som jag gör. Det är ett fint minne att ha.
Men som sagt, sedan dess har jag inte rört på fläsket i några större rörelser. Men idag ska jag ut och om inte annat dra mig runt min löprunda som är på drygt 11 km. Har mer lust idag än tidigare faktiskt. Inte lika mycket tvång att jag måste, utan för att jag vill och att jag vet belöningen som kommer efteråt.
En annan eftersatt aktivitet är den lilla trädgården jag har. Där växer det helt fritt och vilt nu. När det gäller den biten hämmas jag lite av saker jag inte vill skriva öppet om. Det gör i alla fall att lusten inte riktigt finns där att göra fint och snyggt på min lilla täpp.
Kämpar med vissa saker. Försöker tänka om och se det ur andra perspektiv, men det är väldigt tufft. Kanske agerar jag fel, men jag har inga verktyg att agera på annat sätt och det gör ont. Det blir liksom moment 22 hur jag än gör.
Nu lite kaffe och sen ut och lufsa. Önskar mina läsare en fin dag. Det är ju ändå maj… (;-)
jerryolsson.se 