I söndags hade jag vinterjacka och extra tröja. Dagen efter smällde det till och våren var här! Idag är det 18-19 grader och det är som en helt ny tid som kommit. Som att vända på allt. Från kyla och mörker till värme och ljus. Ljuset har funnits en tid nu, men nu är värmen också här och då blir det något helt annat.

Vad jag har längtat till detta, alltså! Det är som att vända på en hand och det är nästan samma visa varje år, det vänder på en eller ett par dagar.

Fatta att jag gjort över 100 aktiviteter nu på Runkeeper. Under en lång tid gick det uppåt hela tiden och jag nådde den 20 februari mitt stora mål att jogga 1 mil under 1 timme (59:30). Efter det vete fan vad som hände… men jag har inte kommit under en timme sedan dess och nu har jag tufft att bara klara av att löpa en gång i veckan.  Vill inte och tänker inte skylla på någonting utanför mig själv, utan det är som det är.

Idag var jag dock ut igen, men så trögt det gick! Jag kände mig verkligen gammal och trött och tiden på 1 mil blev svaga 1:08:11. Kraften fanns inte där bara och jag hade stora problem att bara ta mig runt. Det blev hela 4 intervaller eftersom orken inte fanns där.

Men jag kommer inte att ge mig. Ut igen och försöka. Aldrig ge upp. Tiden är sekundär för mig numera eftersom jag faktiskt klarat mitt mål en gång redan. Det viktiga är att jag joggar runt hela banan och att det ger mig något rent fysiskt.

Men det finns ljusglimtar med gubben också. Inte tu tal om annat. Känner mig pratig, öppen och social med andra människor på ett positivt sätt. Befriad och lätt i sinnet. Vet inte hur jag ska kunna förklara det, men jag känner mig fri.

Sköna maj gör ju sitt till, min favoritmånad!