Tredje Advent
Tredje advent.

Vet inte vad det är med mig, men lucia och dessa tåg får mig nedstämd och ledsen. Så har jag inte känt förr, men de senaste åren så har jag faktiskt undvikit detta firande, så gott det nu går.

Hela upplägget av ljus och sång får flyktkänslan att dra igång. Det sätter igång någonting inom mig som bara gör mig deprimerad. Det står väl för någonting som jag saknar och som får mig låg. Vill inte se och lyssna. Slipper helst.

Inte gick det idag att pressa min tid gällande löpningen heller. Inte ens ilskan var drivkraft nog. I förrgår så gick det bättre och jag var bara 3 minuter från att klara milen under timmen. Idag var jag drygt 5 minuter ifrån och trots att jag försökte, så gjorde benen ont och jag kunde inte ta i så mycket som jag ville.

Det spelade ingen roll att jag tänkte på vissa saker och sådant som av olika anledningar gör mig vred. De var inte alls den tändvätska som jag behövde idag. Inte heller mitt sockerintag som igår spårade ur helt.

Men jag är glad ändå. Glad för att jag pressar mig på det sätt som jag gör. Glad över att jag inte ger mig och kämpar vidare. Glad för att latmasken vinner alltmer sällan. Då får tiden egentligen vara hur den vill, det viktiga är att jag joggar och fullföljer min mil. En mil som gör mig så gott på så många olika sätt.

Ibland är det som om saker och ting driver sig självt. Saker som SKA uppnås även om tankarna kring varför ibland är helt blanka. Märklig känsla som samtidigt är lite häftig och fascinerande. Mina mål är helt klara idag, vilket är en stor skillnad mot för några år sedan.

Annonser