Natten var fylld av kramp. I båda benen. Drömmer sådana drömmar att jag spänner mig och sen krampar vaderna. Första gången var det vänstervaden och då var det inte så farligt. Mitt i natten och vaknar av att det krampar. Rör lite på benet och snurrar och tillslut så släpper det.

Somnar om som tur var. Ett par timmar i alla fall.

Andra gången var det hemsk och då var det högervaden som fick spel. Minns att jag drömde någonting fartfyllt där jag bromsade och i drömmen så spände jag vaden, vilket resulterade i en kramp som vägrade att släppa. Jag vaknade givetvis och hörde mig själv gny som jag vet inte vad. Försökte resa mig upp, men det blev bara värre. Slängde med benet åt en det ena och en det andra hållet, men krampen vägrade att ge med sig. Ett tag kändes det som om hela benet skulle sprängas i bitar. Fruktansvärt obehagligt.

Vet inte hur länge jag höll på. Smärtan var obeskrivlig och jag bönade och bad om att slippa detta. Tårarna kom och rörde jag mig på fel sätt, så blev det bara värre.

Tillslut och efter, som det kändes, en evig kamp för att hitta en ställning för benet att mildra smärtan så började det släppa. Försökte resa mig upp, men haltade som värsta Lotta. Kunde inte stödja på benet under lång tid. Hade återigen tendenser till att benet skulle krampa och jag kände hur det vibrerade och levde ett eget liv. Ytterst obehaglig var denna upplevelse. När jag nu tar på vaden så gör det ont och jag är öm som sjuttsingen.

Det har hänt tidigare att jag vaknat till av att någon vad krampat och att jag liksom gjort saken än värre genom att försöka häva krampen. Vad beror sådant här på egentligen? Vilda drömmar enbart, eller är det någonting som inte är som det ska?

Du läkare eller sjukvårdskunnig som läser här, kan du lugna mig? Eller tillhör kramper livet och då speciellt ju högre siffror man har? För jag tycker inte att det var på detta sättet när jag var ung och nyter?

Annonser