Nu på morgonen så känner jag verkligen hur mitt jordiska ego vill ta plats. För mycket plats och alldeles för mycket av att jag vet nog bäst. Nu säger jag inte att ett jordiskt ego i alla situationer är av ondo, inte alls. Det behövs ibland för att helt enkelt klara sig genom dagarna på jorden.

Men för mig som numera är medveten om hur mitt eget ego tidigare agerade gentemot människor så känner jag idag signalerna, när det så att säga är på väg att få fäste i mig. Då måste jag ta ett steg tillbaka och inte gå vidare. Tänka efter ett par varv till. Vad vill jag egentligen med detta som nu poppar upp inom mig? Vilka angriper jag och varför? Mitt gnäll och min bitterhet, varför ska jag sprida det vidare och på så sätt påverka andra genom, om jag ska vara helt ärlig emot mig själv, enbart egoistiska motiv?

Du har väl tänkt tanken själv, eller? Eller kör du bara på i ditt liv?

Oj, nu är jag nästan där ändå, bara genom att försöka problematisera mitt eget ego. Men jag ska ta ett aktuellt exempel som fått mig att fundera på mitt eget tänkande och agerande. Utifrån väldigt små egoistiska motiv dårå förstås.. (;-)

Den här bilden delade jag igår på Facebook:

Från Art of Freedom

Jag skrev också detta:

All kärlek är av godo!
Låter Facebook denna bild vara kvar? Blir jag bannad nu?
Från Art For Freedom.
Dela, dela!
#loveisgood #artforfreedom
Skapad https://www.facebook.com/gussmadonna

Vackert så och ett budskap som få kan vara emot. Eller?

Men och det är här mitt eget ego kommer in, det stör mig att bara en person delade detta (och det var dessutom på uppmaning) och att ingen verkar bry sig överhuvudtaget. Två gillanden fick jag också visserligen, men jag ville ju att folk skulle dela detta vidare. Var mitt budskap så dåligt eller är det helt enkelt bara ointressant?!

Då ställer det till det i huvudet på mig. För beror det helt enkelt på att vi är så upptagna med oss själva idag så en liten post och uppmaning om tolerans och kärlek liksom bara försvinner i mängden? Beror det på mig själv och mitt sätt eller på att jag helt enkelt har valt fel vänner på Facebook? Hemska tanke! Vad gör att jag stör mig så mycket på just detta?

För det gör jag och det gillar jag inte hos mig själv, samtidigt som ni, ni som känner mig, vet att jag brinner just för dessa frågor och liksom vill att det ska uppmärksammas.

Mitt jordiska ego undrar ju vad det beror på, medans en annan del av mig bara konstaterar att idag är människor (liksom jag själv, fast jag försöker tänka på det) så upptagna med sitt eget och snurrar mest runt i sina egna små universum att aktiva åtgärder, om ens så små som att dela en behjärtansvärd sak har liksom ingen tid med numera. Det försvinner bara i dessa snabba flöden av information där allt går så fort framåt. Jag är likadan i perioder så kanske är det så att man måste vara än mer spektakulär och gapig för att ens synas i dessa dagar?

Egot gör sig påmint på ett sätt som jag inte gillar. En del som är jag, visst är det så, men samtidigt så vet jag att det går att slipa på det, så att jag bottnar själv i det jag verkligen tycker och kan stå för det, även för mig själv. Men med denna fråga så blir jag rejält utmanad av mig själv eftersom jag på ett plan vill agera utan kontrollimpulser.