131229
En grön jul och som det ser ut ett grönt nyår.

Igår blev det inte mycket gjort. Men det var skönt på ett sätt eftersom jag har varit i farten nu under flera dagar och inte tänkt så mycket på mig själv. En tur till den lokala butiken orkade jag och sonen med i alla fall.

Tänker en del idag på detta med att glömma bort sig själv. Att hela tiden vara alla andra till lags och sen liksom bara strunta i vad man själv egentligen vill. Frustrationer och tjafs blir ofta resultatet när man av olika anledningar inte kan visa vad man själv önskar.

Själv har det kostat mig många vänner på vägen. Eller sådana som jag kallade för vänner och som sen när det synades lite närmare och blev skarpt läge, visade sig vara någonting annat. Men jag ser det som så idag att jag behövde den erfarenheten och säkert så var det likadant för dem när de mötte mig.

Det är svårt att vara vän, medmänniska och göra andra till lags när man hela tiden glömmer bort sig själv. För vem är man då? Om man hela tiden lever utifrån andras önskemål? Antingen blir man så liten och tystnar tillslut eller så pyser man ut ilskan och frustrationen på andra genom annat sätt och därigenom drabbas än fler av det negativa. Att liksom inte göra upp med sig själv och det man verkligen vill utifrån sina egna drömmar påverkar ju så många fler.

Det kan blixtra och det kan bli jobbigt i början. En del faller ifrån och en del tillkommer. Men känslan av att vara sann emot sig själv ger effekter på många sätt. Det är ju också ett sätt att visa att man tycker sig vara värd att må bra och att man faktiskt tycker om sig själv. Går man hela tiden emot det man själv vill innerst inne, då gör man ju sig själv illa och det skapar bara mörker och negativitet runtomkring en.

Att sitta bakom ett tangentbord och tycka en massa är lätt, men jag tycker faktiskt att jag själv har en hel del erfarenhet i just detta ämne. Detta med att glömma bort sig själv.