Många ord blev det…

Nu blir det inga bilder utan bara en massiv text. Det är en mångordig Jerry som drar igång. Så orkar du inte med allt bludder så vet du vad du ska göra… (;-)

Sitter på baksidan med laptopen och det är första gången i år. Det blåser på lite, men det är ganska skönt. Gräset skriker på mig hela tiden men jag tar bara små partier åt gången. Som om jag skulle ha världens gräsmatta.. (;-)

Har legat en dag före hela den här veckan. Vet inte riktigt varför. Sen har jag vaknat vid halv fem, nu tre mornar i rad och kan omöjligt somna om. Har fan vaknat FÖRE tuppen ju… Hjärnan går på högvarv och det är precis som om det är då jag kan tänka klart på allt jag är med om. Stört omöjligt att somna om, men tydligen så klarar jag mig just nu på ca 6 timmar per natt. Bra det!

Vad tänker jag på då? Ja, det gamla vanliga. Under sommarmånaderna så har jag märkt att det förstärks den där känslan av att vara “halv”. Att liksom sakna en del. Den ofrivilliga ensamheten och längtan efter närhet gör sig än mer påmind när det är ljust ute och värmen finns där. Då är i alla fall jag mer sugen på både sällskap och någon att krama om. Men se, den förmågan har jag inte haft på många år nu, att våga söka kontakt och kunna ta det negativa som det kan föra med sig. För jag är ingen person som tar initiativ. Det gäller det mesta. Vet inte varför egentligen. Men jag har svårt för sådant, just för rädslan att bli avvisad. Då låter jag hellre bli. Har sår som inte vill läka riktigt sedan tidigare erfarenheter där jag var kvar för länge i ljuset… bränt mig rejält.

Sen blir man ju kräsen och klarar inte av vissa saker. Vill liksom bara fly bort när gamla mönster visar sig i andra. Svårt att stå upp för mig själv och säga vad jag tycker, även om en del av er kanske tror annat (om ni bara följt mig här på bloggen). Men jag är en mes i mycket. Backar hellre än går framåt. Tittar om någon kan leda mig först och sen agerar jag. Men bara kanske.

I morgon är det väl den stora jordgubbsjaktsdagen för många. Att få tag i jordgubbar till midsommarafton kan vara en konst och i mitt minne så finns flera misslyckanden gällande detta. Det gäller att köpa de första man ser och sen hoppas på att de håller sig till midsommarafton. I år så kommer jag INTE att sitta hemma. Får jag inte med mig några barn på firande så åker jag själv. Vill inte att det ska vara som vilken dag som helst, utan jag vill känna skillnaden i år. Jag vill höra dragspel och se en redig midsommarstång. Så något firande i närheten blir det för mig. Sen blir det grill och gotta på kvällen. Då är jag nöjd.

Positivt på jobbet. Så roligt att det äntligen händer en massa saker. Vi ska beställa elektroniska informationstavlor och det tycker jag är så kul! Dessutom två stycken! Vi är också på väg in i 2000-talet nu alltså.. …bromsklossarna blir allt färre, även om de gör sina försök att visa sitt missnöje. Men det är nya tider nu och det är så uppfriskande och inspirerande att det går framåt på jobbet.

Nej, nu börjar myggen hugga lite lätt… drar mig inåt och kollar på min favoritbrud! Alla kategorier!

2 svar till “Många ord blev det…”

  1. Jag har också vaknat konstigt den senaste tiden och inte kunnat somna om, men har skyllt det på att det är den ljusaste tiden.
    Fast har väl också en del tankar som gnager så att man har svårt att få ro.
    Jag kände lite extra i hjärtat när du sa ofrivillig ensamhet, eftersom orden påminde mig om ”ofrivillig barnlöshet”. Jag är visserligen inte barnlös men jag vill ju ha ett till och det går inte.
    Allt som är ofrivilligt i livet är jobbigt, vad det än handlar om tror jag.
    En kram från en ofrivillig till en annan 🙂

Kommentarsfunktionen är stängd.