Inte ett uns av självkritik, inte en stavelse till att förstå sin dotter, ingenting. Det var nästan lite tragiskt att se Anna Wahlgren i Skavlan, där hon slog ifrån sig allt som dottern Felicia Feldt skrivit om i boken Felicia försvann.

Att kalla sitt barn för krypskytt och att ta ifrån henne alla sina egna upplevelser och tankar genom att säga att det är hennes far som skrivit delar av dotterns bok, det säger väl allt om vilken inställning Anna Wahlgren har till sitt eget barn. Var är ödmjukheten och självinsikten inför det dottern uttrycker?

Hennes ibland otäcka auktoritära sida slog också igenom under intervjun, där rädsla, oförståelse och martyrskap bara förstärker hur lågt Wahlgren har sjunkit i frågan om trovärdighet just i frågor som rör barn och dess uppfostran.

Det var till stora delar en skrämmande och obehaglig intervju och frågan är om SVT skulle ha sänt den överhuvudtaget? För det blir så sjaskigt på något vis att många ser det uppenbara men där huvudpersonen själv missar allt. För att “vinna” ett så kallat krig mot sitt eget barn går liksom inte, oavsett vart det utspelar sig. Frågan är ju om ett streck nu dras i den infekterade fejden mellan mor och dotter? Vi får hoppas det, åtminstone i offentlighetens ljus. Jag tror att Anna Wahlgren har förlorat mycket på sin oförsonlighet och sitt sätt att agera under det senaste året.

Relaterat:
Expressen – Wahlgren utblottad efter dotterns bok
Göteborgsposten – “Det var ett mordförsök”
Aftonbladet – “Försökt knäcka mig sedan 1968”
Expressen – Raseri på nätet mot Anna Wahlgren
Ann Helena Rudberg – Anna Wahlgren utsattes för mordförsök
Nathalie Sjögren – Anna Wahlgren på Skavlan

Uppdaterat 130202:
Expressen – Exmakens svar på Wahlgrens utspel
Expressen: – SVT: “Jag förstår att man reagerar”