Flight tog tag i mig

Flight (2012)

Att ljuga för sista gången gjorde Whip Whitaker fri. När han satt och blev förhörd om flygkraschen så hann modet och verkligheten i fatt honom.

Filmen Flight tog tag i mig. Denzel Washingtons rollprestation likaså (som han är oscarsnominerad för). Denna 58-åriga filmgigant visar smärtan och hur svårt det kan vara att vara ärlig mot sig själv. Hans alkoholism väjer inte en sekund för vädjanden och inre kamp. Tiden går och avgrunden kommer allt närmare. Alla försvinner och snart är de whiskeystinna klunkarna den enda vän han har kvar.

Tårarna rann på mig. Historien gick rakt in. Både för tidigare och mina egna erfarenheter där beroendet ligger nära och livet närs på en knivsegg många gånger. Att vara ärlig mot sig själv gör en fri? Fri till vad och vad händer om det då ändå inte finns någonting där bakom? Det var en del jobbiga scener i filmen. Se den själv och kanske delar vi den uppfattningen att detta är en riktigt bra film, även om den känns en del i ens inre? Fast det spelar ingen roll hur känslan är egentligen. Filmer som berör är bra oavsett åt vilket håll så att säga.

Filmen började med en mycket realistisk flygscen där det mesta gick åt pipan. Frågan är ju hur jag kommer att känna nästa gång jag själv stiger på ett flygplan? Just nu skriker hela jag NEJ du så blir det inte, även om tanken är att jag snart ska flyga igen… sen att det var lite Rolling Stones här och där gjorde ju inte filmen sämre… (;-)

Hemsida. Trailer.

Filmen fick 8 (10) i betyg av mig.