2012-10-04

A messade och frågade om jag hade bakat några kanelbullar till i afton, för det är ju Kanelbullens Dag idag. Jag skrattade gott tillbaka i nästa SMS och påpekade frankt att den traditionen inte finns hos mig. För övrigt, fick jag bestämma så skulle det inte finnas många traditioner kvar i mitt hem. (;-) Men ju mer jag tänkte på det och ju mer jag tänkte på mina guldklimpar så blev det helt plötsligt helt självklart för mig att denna tradition visst ska firas. För det brukar nämligen sluta så med mig, först surig och tvär och sedan skiner jag som en stor fet sol och visst hänger på alla lägen till att fira någonting.

Inga kanelbullar för femman jämt blir det för mig som vissa drivar med idag, utan ska jag fira så ska jag FIRA rejält med riktiga kanelbullar. Mina lurviga tog mig till ett av stans finaste konditorier och där inhandlade jag de största kanelbullarna som fanns.

Så efter maten och när sonen har gjort sin läxa, då ska vi mumsa. Kanelbullens Dag firas alltså också här, precis som många andra traditionella högtider, även om jag är Tjalle Tvärvigg till en början. (;-)

Idag hade vi arbetsmöte på jobbet om framtida arbetsuppgifter. Tyvärr så var 2 av 5 sjuka, däribland chefen så det blev lite rumphugget det hela, men vi körde åtminstone några timmar för att prata om kommunikation, webb och vem som ska göra vad. Nu är jag fullvärdig medlem i informationsgruppen och det känns riktigt spännande. Jag var ju det för 10 år sedan men sen lyftes data och det jag sysslade med ut från den gruppen, men nu åker jag in igen… väldigt kul!

Det var också ett möte om GIP (Gemensam IT-plattform) och ca 35 av de anställda dök upp för att få reda på vad som faktiskt kommer att hända vecka 42 på jobbet. Det var ett bra och koncist möte där jag tror många frågetecken rätades ut. Jag som avskyr att prata i stora grupper flikade in ett par grejor som jag tyckte behövdes sägas. Det kändes bra.

Följde sedan med lilltjejen på ett viktigt möte. Hon ska ju ut i vuxenvärlden nu och det är mycket att tänka på. Hon blir ju myndig om några dagar min lilla guldklimp. Hon som inte är så liten längre utan tar för sig alltmer och går sina egna vägar. En mycket spännande själ, även om jag själv ibland måste tänka både en och två gånger för att “hänga med”. Hon är en stor lärare för mig.