Madonna & jag

När första plattan kom 1983 så var jag inte imponerad. Lätt tuggummipop som inte fastnade hos mig. Visst, hon var en frisk fläkt med sitt sätt och den kaxiga attityd som hon hade. Men musiken imponerade inte på mig. Då.Fina Kim undrar hur och när jag hookade med Madonna och det berättar jag ju gärna. Att prata om The Queen of Pop är ju ett av mina favoritämnen…(;-)

När hon slog igenom med plattan Like a virgin 1984 så var jag inte heller så impad. Bra musik och så men ändå ingen ikon för mig. Men jag minns faktiskt att det var på gång redan då för jag kommer ihåg hur jag till en kompis sa att kolla in Madonna, vilken bra artist, men han lyssnade inte riktigt på det örat. Förrän flera år senare då han erkände för mig att hon inte var så tokig ändå. (;-)

Det var först med True Blue från 1986 som jag fick upp ögonen för henne på allvar. Men det var ändå inte någon stor favorit för mig. En bra artist helt enkelt som jag gillade och som jag gärna lyssnade på. Den plattan har många fina spår och jag älskar idag videon när hon springer iväg med pojken. Open your heart:

När jag tänker efter lite nu så kanske det var just här som jag gick över från att vara vanlig lyssnare till att gilla henne lite mer, men det var ingen ikonstatus då. Det var det inte. Men jag minns den här videon väl och att jag tittade på den många gånger. Så härlig och positiv med dreglande karlar och det fina slutet. (;-)

You can dance plattan från 1987 lyssnade jag mycket på. Gillade den skarpt. Fast fortfarande så var hon en artist i mängden för mig. En bra sådan givetvis.

Soundtracket till Whos that girl fick mig att gilla henne lite mer och det beror på en låt som jag idag bara älskar. Causing A Commotion fick mig än mer fast. Den är fräck och tuff enligt min smak. Gillar den skarpt.

När jag tänker efter än mer nu (tack Kim!) så blev hon en favorit hos mig i och med plattan Like a prayer från 1989. Jag säger favorit och inte ikon, för det var hon inte då. En bra artist som jag gillade och ville följa, men inte alls som idag då jag avgudar henne. Men det var nog här min beundran för henne tog fart trots allt.

Här fanns ju många underbara låtar som titelspåret, Express Yourself med en video som bara är så underbar:

Men och det ska jag inte dölja för er för på plattan Like a prayer så finns det en låt som jag inte kan med, ja som jag verkligen hatar och som jag ALDRIG spelar. Det är Cherish och för mig är den så dålig och så vedervärdig och till dags dato är det den ENDA Madonnalåt som jag inte kan spela.

Sen kom 90-talet med Erotica, filmmusik och samlingsalbum som var blandad konfetti för mig förrän 1998 då mästerverket Ray of light kom. Då var jag fast! Den plattan slog omkull mig på många plan. Känslomässigt så har den betytt ALLT för mig. The Power Of Good-Bye är en ikonisk låt för mig. Frozen ett mästerverk och så fortsätter det bara plattan igenom. Här blev hon en ikon för mig. Jag har lyssnat så mycket på den plattan genom åren och jag tröttnar aldrig.

Måste också nämna You’ll se som kom tidigare och som var en stor låt för mig. Så fantastisk på alla vis.

Så kom året 1998! Det var det år som hon blev min ikon, min trösterska, livräddare och allt vad du vill… den plattan fick mig fast på alla plan. Då blev hon min stora idol eller vad man nu säger… för den plattan Ray of Light har varit livräddare för mig många gånger… Så episk i min värld!

För mig är detta ett mästerverk, en fulländning i musikvärlden. Så nära som man kan komma det perfekta:

Frozen är inte många steg efter. Texten, den texten!!

Sen var jag fast och sen har jag sett framemot varenda platta och alltid hittat musik som jag gillar. Men det var med Ray of light som jag blev riktigt fast. Som hon blev min trösterska nummer ett och nu släpper jag henne aldrig. Jag skulle kunna rabbla massor av fina dängor efter detta, men jag stannar här och konstaterar bara att:

Madonna – The Queen of Pop

Läs även andra bloggares åsikter om Madonna, The Queen of Pop, ikon, musik, intressant?

4 svar till “Madonna & jag”

  1. Kim: Jag känner att när jag skriver om Madonna så blir det lätt att jag ”far iväg” på ett sätt som bara du kan förstå… (;-) Fan vad jag längtar till nya plattan.

Kommentarsfunktionen är stängd.