Igår avtackades chefen av vissa på lunch. De hävdar att den var privat, men jag vet att så inte var fallet. Tala om att känna sig bortvald och jag vet fortfarande inte varför jag inte fick följa med. Man gör inte så och man talar definitivt inte osanning om vad det egentligen handlade om. Det är lågt. Så ur den aspekten är det väldigt skönt att det är semester nu i fyra veckor.

Jag fick i alla fall en egen pratstund med henne innan jag skulle gå hem igår. Tårarna var nära men jag fick tillfälle att tacka henne för alla åren och för allt stöd hon givit mig. Vi är ALLA på enheten hembjudna till henne i augusti och det känns ju skönt att inte hon väljer bort mig i alla fall.

Idag så slutade ytterligare en anställd. Hon gick i pension och jag skiftade datorer och gjorde i ordning för efterträdaren. Hon bjöd på smarrig kladdkaka och jag fick en ordentlig kram innan hon gick. Jag hoppas verkligen inte att det var sista gången vi sågs, men man vet ju aldrig. Tråkigt är det i alla fall.

Yngsta dottern kom till mig igår. Hon ville träffa Felix och eftersom hon drar till Berlin på måndag med A så hade jag inte fått träffa henne på lång tid. På tal om Felix, så här är han just nu på det här sättet:

Han far och flyger, jamar och är med. Veterinären tittade ju på bilderna tidigare idag och konstaterade att han blivit så rosa och fin i slemhinnorna. Allt är som det ska med det högjamande djuret… (;-) Jag är tacksam varje dag över att vi har Felix kvar hos oss!

Nej, nu skall jag till spisen och laga lite mat till mig och dottern. I morgon så ska jag iväg och undersöka en sak och se om det verkligen står till på det vis som berättats för mig.