Syrenblommorna är med oss alldeles för kort tid. Varje morgon när jag åker buss till jobbet just nu så ser jag ett ställe med många ljuvliga syrener. När de blommar så är det fantastiskt men det är ju så kort tid.

Bakom jobbet, tyvärr inte vår fikaplats, så finns dessa stora syrenbuskarna.

Det doftar ljuvligt om dem.

Så det gäller att njuta på nu och gå fram och dofta. De verkar orka hänga med över skolavslutningarna i morgon också, vilket inte alltid är fallet. Härligt!

Sen undrar jag hur det stavas egentligen. Syren står det överallt men ska det inte vara syrén med en liten pläpp ovanför e:et? Har vi någon språkpolis i närheten?